Detta examensarbete utreder lönsamheten i en systemlösning för termiskt akviferenergilager tillsammans med ny VVS-teknisk lösning i fastigheterna kv Hästskon 9 och 12 vid en föreslagen framtida helrenovering. Dessutom utreds förutsättningar för miljöklassning i energi- och miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad avseende energianvändning, dagsljuskomfort, solvärmelast och termisk komfort för om- och tillbyggnadsförslaget med målsättning på nivå GULD.Genom att utnyttja akviferen under fastigheterna kvarteret Hästskon 9 och 12 idag kan man åstadkomma mycket låg energianvändning med en säsongsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för värme- och kylaförsörjning på 5,6. En LCC-kalkyl visar att det finns en energikostnadsbesparing för fastighetsägaren Vasakronan omkring 3,65 MSEK per år jämfört med dagens situation om den beskrivna akviferlösningen används. Det ger en återbetalningstid om cirka 4,5 år på investeringen som måste göras. Energiklassning i Miljöbyggnadssystemet för befintliga fastigheter är troligtvis möjlig utan andra åtgärder än akviferlagersystemet, men då med BRONS eller möjligtvis SILVER nivå.Vid ett framtida om- och tillbyggnadsförslag får fastighetsägaren cirka 13 000 m² ytterligare uthyrbar lokalyta för handelslokaler och kontor.

Vad är estetik? Hur ser något ut som är estetiskt tilltalande? Estetiska värderingar är något som vi ganska ofta talar om. Nästan alla har sina bestämda åsikter om vad som är vackert eller fult. Ändå är det väldigt få, om ens någon, som faktiskt kan definiera vad det är som gör något vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till något som man sett förut.

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter på markkostnaden dåtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus är tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begränsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrågan förnyproduktion av småhus. Likt övriga hustillverkare står Eksjöhus också införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet är att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbättra energiprestandan.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar på hur Malmös vattenfront ser ut och hur den används.

I detta examensarbete har inneklimatet i en kontorsbyggnad med luftburen värme och kyla under ett vinterfall utvärderats. Examensarbetets utförande innebar temperatur- och komfortmätningar i kontorslokaler samt en enkätundersökning bland hyresgästerna i byggnaden Västerport på Kungsholmen i Stockholm.Metoden att värma och kyla genom tilluften är idag okonventionell, även om byggnader med detta system har utförts sedan 80-talet. Grunden till tveksamhet inför denna typ av system är den minskade komfort som kan uppkomma på grund av kallras och drag från fönster och don, vertikal temperaturskiktning och kalla golv.Den undersökta byggnaden är uppförd av NCC Construction och stod klar sommaren 2008. Ventilationssystemet är decentraliserat och varje våningsplan i kontorsbyggnaden har ett eget luftbehandlingsaggregat med ett variabelt luftflöde. Denna tekniska lösning kräver endast ett system för både kylning och värmning och vid ett korrekt utfört system kan lösningen både vara energieffektiv och ekonomiskt gynnsam.Resultaten från mätningarna och enkätundersökningen visade att brukarna var mycket nöjda med det rådande inomhusklimatet.

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

Västra Mark ligger i Karlskrona kommun, norr om centrum, Trossö. Västra Mark utpekas i översiktsplanen som ett viktigt rekreations-område samt utvecklingsområde. Det innehåller en idrottsplats, en ishall, flera tennisbanor, en motorcykelkörbana, skog m.m. Stora delar av området har tidigare fungerat som soptipp och marken är därför förorenad. Del av området har även använts som skjut-bana av militären.

En ökad miljömedvetenhet om att hushålla med dagens resurser, präglas av en hållbar stadsplanering. En del i den hållbara stadsutvecklingen leder till förtätning av städerna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hålla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att få flerfunktionella städer. När städer växer och förtätas omvandlas naturlig grönska till hårdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och växt- och djurarter trängs undan. En hållbar stadsutveckling kräver mer klimatforskning för att förbättra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstäder på grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bättre hantering av dagvatten.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag.