Titel: Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen ? Hur kommer metoden tillämpas i praktiken och varför?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magnus Kaulich och Gustav CámelHandledare: Arne FagerströmBiträdande handledare: Annika LakeDatum: 2014-06Syfte: Denna studie har fyra delsyften. Det första delsyftet är att undersöka hur fastighetsföretagen delar in sina byggnader i olika komponenter. Det andra delsyftet är att undersöka om införandet av komponentavskrivning innebär någon förändring i avskrivningstakt. Det tredje delsyftet är att undersöka vad representanter för fastighetsföretagen anser om komponentavskrivningen.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm.Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.

Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintligabostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sverigesregering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes underåren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det ärett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom denärmsta åren.

SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.

Vad är estetik? Hur ser något ut som är estetiskt tilltalande? Estetiska värderingar är något som vi ganska ofta talar om. Nästan alla har sina bestämda åsikter om vad som är vackert eller fult. Ändå är det väldigt få, om ens någon, som faktiskt kan definiera vad det är som gör något vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till något som man sett förut.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.

Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella återkopplingen och utvärderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden är en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvärderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer på den sociotekniska individnivån söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsåterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvärderingar har även legat till grund för analysen. Frågeställningar som väglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter från takrasen tillvara i samhället? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid händelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet är ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval.