I och med den tillväxtprognos som Göteborgs Stad har så kommer även godstransporterna attöka. Syftet med studien är därför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjälp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framställas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. Tillvägagångssättet har bestått av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production är ett produktionssystem och synsätt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess två huvudprinciper är att företagen alltid ska respektera människor och sina medarbetaresamt ständigt jobba med förbättringar för att bli så effektiva och produktiva som möjligt.Förbättringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att därefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat är häpnadsväckande hur ineffektiva vissa transporter är.

Jag har valt att göra ett gestaltningsförlagför Brukets skidbacke och dessomgivning i Görväln naturreservat iJärfälla, Stockholm. Att se och tolkaen plats är grunden i detta arbete. Stegnummer två är att utveckla platsensförutsättningar och skapa en visionför områdets framtid. Visionen ärslutresultatet av arbetet och syftar tillatt ge nya idéer och inspirera till denframtida utvecklingen av platsen.SYFTE OCH MÅLSyftet med arbetet är att undersöka och utveckla enplats utifrån dess förutsättningar. Området ingår ien större utredning av Järfälla kommun som syftartill att utveckla platsen med tankar på rekreationoch tillgänglighet.

Problemen med fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en längre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lämplig lokal i närheten av köpcentret Kupolen finns, då den har använts för undervisning och inte har genomgått någon större förändring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanställa beställarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lämplig innemiljö, med tanke på barns inlärning och gällande praxis för att göra byggnader tillgängliga och användbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett färdigt förslag på ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men även en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget är anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lättare kunna lära sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har även utformats med tillräckliga passagebredder och minimala nivåskillnader etcetera för att kunna användas till fullo av alla besökare.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

This report aims to examine the design of a passive house. The design addresses the selection ofmaterial, sizing and selection of both building services systems and building technical features suchas load-bearing framework and moisture control. Interior layout is designed for a family of twoadults and one child.A big part of the report is devoted to an in-depth comparison of three different wall constructions ofpassive house standard. The structures that have been compared are a lightweight timber structure, aheavier concrete structure and a sandwich wall of the brand Weber Leca. The report covers variousaspects such as air flow, wall thickness, the risks associated with the construction, U-value, thermalbridges, power consumption, price, and assembly costs.

This report aims to examine the design of a passive house. The design addresses the selection ofmaterial, sizing and selection of both building services systems and building technical features suchas load-bearing framework and moisture control. Interior layout is designed for a family of twoadults and one child.A big part of the report is devoted to an in-depth comparison of three different wall constructions ofpassive house standard. The structures that have been compared are a lightweight timber structure, aheavier concrete structure and a sandwich wall of the brand Weber Leca. The report covers variousaspects such as air flow, wall thickness, the risks associated with the construction, U-value, thermalbridges, power consumption, price, and assembly costs.

På uppdrag av Creanova AB har detta examensarbete genomförts under hösten 2010. Målet med examensarbetet var att analysera hur installations- och energikostnaderna för komfortkylsystem i standardkontor varierar med olika dimensionerande förutsättningar. Förutsättningarna som har undersökts är framförallt dimensionerande inomhustemperatur, men även solskydd i form av lameller och persienner samt LED-belysning har undersökts. Alla varierade parametrar har simulerats i fyra olika väderstreck både med CAV(Constant Air Volume)-system med konventionell tilluftsbaffel och VAV(Variable Air Volume)-system med LindInvents aktiva tilluftsdon TTD-160.Beräkningarna för kontoren har simulerats i klimatsimuleringsprogrammet IDA ICE 4.0. Därefter projekterades två olika systemlösningar för kontoret, en med CAV-lösning samt en med VAV-lösning.

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete så har Älvsbyns räddningstjänst fått en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som är mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Riskerna delades in i tre områden: Risker för liv och hälsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den näst största risken för liv och hälsa är trafikolyckorna och det är också den mest frekventa larmtypen för räddningstjänsten, bortsett från automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste åren ökat och snittet de senaste fem åren ligger på 23 olyckor per år.Fallolyckor är inget som räddningstjänsten ofta åker på, fastän det är den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhället mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen är brand i byggnad, där bränder i allmänna byggnader står för större delen av skadekostnaden. Kostnaden är ett beräknat snitt och kan skilja stort år från år.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

This report aims to examine the design of a passive house. The design addresses the selection ofmaterial, sizing and selection of both building services systems and building technical features suchas load-bearing framework and moisture control. Interior layout is designed for a family of twoadults and one child.A big part of the report is devoted to an in-depth comparison of three different wall constructions ofpassive house standard. The structures that have been compared are a lightweight timber structure, aheavier concrete structure and a sandwich wall of the brand Weber Leca. The report covers variousaspects such as air flow, wall thickness, the risks associated with the construction, U-value, thermalbridges, power consumption, price, and assembly costs.

Äldre fastigheter ger staden ett mångfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar till historien. De är dock ofta energislukande med dåligt värmeisolerade klimatskal och omoderna installationer. Går det att renovera äldre byggnader så att de blir energisnåla och uppfyller samtidens byggnormer? Innebär en sådan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter går förlorade? Uppsatsen utgår ifrån kvarteret Oket som består av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927, 1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende på konstruktion och arkitektonisk stil.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gågator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som är en lyckad gågata. Målet med examensarbetet är att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gågator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gågator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansågs av vikt för huruvida gågator har goda förutsättningar att vara lyckade och använda av såväl boende som besökare. De fem olika kriterierna är: Stadsstruktur, Tillgänglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.