Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.

I Strängnäs stadskärna finns kvarter med mycket gammal trähusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden år 1871 och som nu utgör ett stort kulturvärde samt är ett unikt kännetecken för staden. I dessa gamla områden präglas stadsbilden av tät bebyggelse, trånga gränder och lättantändliga byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lätt för en brand att sprida sig från byggnad till byggnad och från kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehåller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av området Kvarnbacken, i Strängnäs innerstad. Inventeringen är utförd med hjälp av ett inventeringsverktyg kallat ?Brandskyddsvärdering av kulturbyggnader? (BSV-k).

Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebär att EU vill minska unionens importberoende inom energiområdet genom att effektivisera energianvändningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav på att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pågår fortfarande. Den 16 mars 2006 överlämnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen. Uppsatsen vill lyfta fram om, och i så fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.

Syftet med uppsatsen är att utveckla och utvärdera en alternativ modell för hyressättning av statliga ändamålsfastigheter. Arbetet är avgränsat till att omfatta fem kulturinstitutioner i Stockholm som bedriver sina verksamheter i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk. Dessa är Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan..

Olofstorp ligger i ett skogsområde mellan Borås och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp är en ödegård som idag ägs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med Skogssällskapet och Grovare-Fänneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas när projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om Fänneslundas historia.

Sveriges självförsörjandegrad på nötkött har minskat kraftigt de 10 senaste åren. Därför ville jag se om det fanns någon lönsamhet med att bygga nya byggnader och behålla tjurkalvar till slakt istället för att sälja dem till vidareuppfödning. Arbetet baserades på en gård som idag har dikoproduktion med rekryteringskvigor och där tjurkalvarna säljs vid avvänjning till vidareuppfödning. Syftet var att öka kunskaperna om nötköttsproduktion och dess inhysningssystem. I arbetet har två typer av byggnader behandlats, en som jag ritat själv och den andra är ett förslag från Hammars Verkstad AB. Den hallen jag ritade skickades till Ydre Grinden för ett kostnadsförslag.

Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete är att genom analys av Norra Fäladen visa på befintliga kvalitéer, värda att bevara och hur dessa kan förstärkas med nya tillskott till området, samt att föreslå möjliga åtgärder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra Fäladen i Lund, ett bostadsområde byggt under rekordåren.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Cirkus Cirkör i Alby håller i gymnasium, kurser och professionell träning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och träningslokal i två separata byggnader men som de vill slå ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall är till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma känsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.

Hur förändras energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov.

En stor del av Sveriges bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets bebyggelser.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö.

Bakgrund: Bokföringsnämnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillämpning för bostadsrättsföreningar. Det innebär att en byggnad inte får avskrivas progressivt från och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillämpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrättsombildningar till bostadsrätter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna är låga i början men därefter accelererar. Ett byte till en linjär eller en degressiv metod kommer att krävas.