Den bebyggda miljön förändras och utvecklas ständigt. De byggnader och strukturer som under åren redan har hunnit försvinna är det lättar att finna värden i, brister och konflikter i historiska ideal är enklare att förbise jämfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbeståndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordåren i Sverige är i dagsläget i behov av renovering och förnyelse, i många fall även de kringliggande utemiljöerna. Det är stadsstrukturer som under åren från det att de byggdes fått utstå mycket kritik angående framförallt de levnadsmiljöer som återfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjänt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa områden kan slå rot ytterligare.

Tillbyggnad NationalmuseumKontext och formJag ville förhålla mig fritt i utformningen av en tillbyggnad till Nationalmuseum. Muséet är pampigt och behöver kontraster snarare än likhet.Platsen utmärker sig dels i att den är nästan plan och att den är kraftigt skuggad av NM och Lydmar hotell under framförallt vintermånaderna. Tomten har även stora träd som stäcker sig över NM och ger platsen uttryck.Så jag ville arbeta vidare parametriskt med dessa platsbundna element.  Det första steget var att definiera en volymgräns som samspelar med platsens träd och byggnader. Även att skapa positiva uterum för människor. Solen bör ha tillgång till alla husets inre delar, och detta skapar smala volymer.

Målet med detta arbete är att undersöka och analysera en byggnad från miljonprogrammet i Helsingborg göra gällande energiberäkningar. Dessa beräkningar ska mynna ut i olika förslag till hur man skulle kunna styra upp en renovering av dessa byggnader så att de uppfyller de nya energikraven samt skapa en mer tilltalande estetisk byggnad..

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

Kvarndala gård ligger i Västra Klagstorp strax söder om Malmö och är en fyrlängad gård med anor från slutet av 1600-talet. Idag ägs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och används som hembygdsgård. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels på grund av den långa historiken, men också på grund av att byggnader och inredning har förändrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag är trädgården ganska förfallen, men en hel del äldre strukturer och element är fortfarande tydliga. Då funderingar kring att restaurera trädgården väckts behövdes en noggrann dokumentation av gårdens och framförallt trädgårdens historia göras.

Hållbarhet har blivit ett ord i tiden och används idag flitigt inom de flesta arbetsområden, stora som små. Dock verkar hållarbetsarbetet vara mycket tomma ord och arbetet är inte lika omfattande som viljan att arbeta långsiktigt. Byggsektorn står för en stor del av energianvändningen i Sverige och där finns stora förbättringar att göra. På senare tid har ett intresse för miljöcertifiering av byggnader uppstått. Det finns vissa fördelar med att använda sig av dessa system vid byggprojekt, det finns även en del nackdelar.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan. Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas årligen uppgå till mångmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför också en ökad risk för ohälsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsäkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 träder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gällande fukt, vilka underlättar verifieringen av entreprenadensfuktsäkerhet. Reglerna innefattar också krav på kritiska fukttillstånd i material. Denna studiesyftar till att kartlägga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler ställda krav på fuktsäkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning på Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark på Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds från Bodens Energi AB:s värmeverk och ansluter till en brunn på Fortifikationsverkets område K108.Dagvattenledningen innehåller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid värmeverket i Boden. Det är vid rening av rökgaserna från värmeverket som det uppstår kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i Luleälven. Det är ca 30 000 m³ som spolas ut i Luleälven varje år från värmeverket och eftersom det är så stor mängd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att använda spillvärmen till uppvärmning eller till stödvärme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvärme i form av varmt vatten och ta fram förslag från leverantörer till kund. Min studie är uppdelad i en teoridel och en praktisk del där jag utreder dagvattenledningen från Bodens Energi AB:s värmeverk åt Fortifikationsverket och en teoretisk del där jag går in på hur spillvärme används i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara på spillvärme från olika industrier. Enorma mängder spillvärme i form av vatten försvinner varje år ut i vattendrag och älvar.

En del av det gamla industriområdet i Jönköping på Munksjöns västra sida ska iframtiden bebyggas med bostäder. Syftet med detta arbete är att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det området. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över området och de tänkta byggnaderna.Målet är att skapa ett attraktivt, hållbart och trivsamt bostadsområde därarkitektonisk skönhet, variation och närheten till vatten står i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika läget vid vattnet har utgångspunkten varit attalla bostäder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har även själva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.

Samhället idag är beroende av energi för att fungera och att eftersträva utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av världens totala energi av fossila bränslen. Bostads- och servicesektorn står idag för 38 % av Sveriges totala energianvändning. På grund av att bostäder och lokaler står för så stor del av energianvändningen är det väldigt viktigt att ha noggrann koll på energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras.Sörbyskolan är belägen i södra delen av Gävle och fastigheten ägs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag.

Detta examensarbete fokuserar på energieffektivisering av flerbostadshus som är uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostäder och service står nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvändning, så är det värt att försöka åtgärda befintliga byggnader som läcker onödig stor energi. I den här rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvändning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns två viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa på energieffektivisering vilka är ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete är att fokusera på att minska energianvändningen i ett flerbostadshus som är beläget i Skultuna.

Försäkringsbolagen i Sverige betalar årligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det är allmänt känt att det förstörs stora värden vid bränder i byggnader. Hur stora dessa värden är presenteras årligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter från försäkringsbolagen. Hur stora värden som räddas vid insatser till byggnadsbränder är däremot okänt. För att räddningstjänstens personal ska kunna uppskatta hur stora värden som har räddats efter en insats krävs ett lätthanterligt verktyg.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Dagens moderna samhälle strävar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend är relativt ny i Sverige, och det är med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen på krav i byggnadsreglerna har upptäckts. I Sverige är det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som ställs på brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemsländerna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergången från BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. På grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer ur BBR med olika beräkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.