Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Kultur är ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnämnt i de olika läroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssätt och Kulturer i engelsktalande länder och kunna göra jämförelser med egna erfarenheter, även känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Det här är mål som ska uppnås i årskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om läroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstämmer med vad styrdokumenten säger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika läroböcker för att se vilka engelskspråkiga länder som representeras, hur de representeras, om eleverna får insikt i den mångkulturalitet som finns i världen och om de även kan göra jämförelser och få en förståelse av talad engelska i olika situationer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella Kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn.Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för vilka arbetssätt pedagoger i förskolan använder sig av i arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor. I studien används ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. I studiens resultat framhäver pedagogerna att flerspråkigheten bidrar med mycket i verksamheten, som t.ex. att barn och pedagoger lär av varandra om varandras olikheter och det skapas en gemenskap där barn kan känna en stolthet över sitt ursprung.

Att bli föräldrar är en stor händelse i livet och övergången till föräldraskapet förändrar livetoch innebär stort ansvar. Mödrahälsovårdens föräldrautbildning skall förbereda paret infördenna stora förändring och är i form av gruppträffar som leds av en barnmorska. Syftet meddenna studie var att beskriva hur barnmorskor inom mödrahälsovården upplever blivandeförstagångsföräldrars behov av stöd under graviditeten och hur barnmorskan kan ge stödgenom föräldrautbildning. Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökningoch data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med öppna frågor hargenomförts på fyra olika barnmorskemottagningar i Göteborg och fyra barnmorskor harintervjuats.

Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys ?principalkomponentsanalys ? har genomförts för att kartlägga fysikundervisningsKulturer påtidigare respektive senare år inom grundskolan. Syftet är att undersöka vilka likheter ochskillnader som finns mellan olika fysikundervisningsKulturer för att ? med hjälp av tidigareforsking och litteratur ? se vilka möjligheter och problem som kan uppstå för elever och lärarei och med dessa fysikundervisningsKulturer.

Globalisering och ökad invandring i västerländska populationer har sänkt de hinder som en gång delade Kulturer, såväl nationellt som internationellt. Sjuksköterskor och andra vårdgivare är enligt lag skyldiga att tillgodose patienten med korrekt information, samt ge känsla av trygghet som bygger på patientens självbestämmande. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av transkulturell kompetens i omvårdnadsarbetet. Litteratursökning gjordes i tre databaser PubMed, Cinahl samt PsycInfo. Samtliga artiklar (14) granskades vetenskapligt, analyserades och sammanställdes.

SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där 14,7 % av befolkningen består av utrikes födda personer. Människor från andra Kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förväntningar och beteenden än vad sjuksköterskor vanligtvis möter. Språk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvårdnaden. Syfte: Att utifrån sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvårdnad inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades.

Dagens mångkulturella samhälle avspeglas inom vården där vårdpersonal dagligen möter patienter från olika Kulturer. Kommunikationssvårigheter relaterade till språkbrister kan uppkomma i mötet med patienter som inte förstår och talar svenska. I omvårdnadsarbetet ställs detta på sin spets, i synnerhet när det gäller vård vid livets slutskede. Denna studie syftade till att kartlägga och tolka vårdpersonalens upplevelser av möjligheter och svårigheter i omvårdnaden av denna patientgrupp. I studien har en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningsansats använts.

Konsumtion har i dagens samhälle fått en allt större betydelse för människan och vissa menar att vi bygger upp hela vår identitet kring varumärken. Samtidigt får internet allt större inflytande och har blivit ett viktigt socialt forum. Tillsammans skapar detta nya möjligheter för gemenskaper och Kulturer baserade i konsumtion att utvecklas på internet. För individer vars identitet skapas i konsumtion kan detta påverka själva identitetsskapandet. Då forskning också visat att autenticitet, coolhet och exklusivitet i högre utsträckning efterfrågas idag blir detta centralt att undersöka i ett socialt sammanhang på internet.

Hur påverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med människor från en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter använder sig av kommer, åtminstone oftast, från västvärlden med de värderingar och normer som finns här. I östasiatiska Kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? än i västvärlden. Om värderingar och normer inte stämmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillräckligt god kvalitet.Smärtpatienter är en stor patientgrupp i primärvården.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemål uppfyllas. Detta ställer krav på att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebär krav på att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig på att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet väljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori består av logiker samt de tre systemen som är regulativa, normativa och kulturella system.

Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen.