Att bebygga delar av parkområden är ett alltmer vanligt sätt att förtäta staden. I det här sättet att bygga ingår ofta ambitionen att utnyttja närheten till parken som en stor tillgång och en huvudkvalitet hos de nya bostäderna. Den nya bebyggelsen innebär att ett nytt nyttjande läggs till vars ambitioner förutsätter det gamla nyttjandet. Syftet är att ge en förklaring till problematiken och visa exempel på hur den kan undvikas. Utgångspunkten ligger i en studie av begreppet territorialitet, hur territorier uppstår och fungerar.

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsställelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat är medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfällig och lättare mätbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och mäta organisationsklimatet vid Piteå kommuns avdelning Teknik och gator (TG). Utifrån tio klimatdimensioner mättes organisationsklimatet i en enkätundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivå på samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

The focus of this thesis is the library at the Swedish school in Berlin, Germany. Being a school in a foreign country, and playing a role also as a public library, the conditions for the library are somewhat unusual. Considering those conditions, how should the library be organised and developed to meet the users' needs in the best way possible? To put the library in Berlin into a greater perspective, the first chapters of the thesis are dedicated to the issue of school libraries in Sweden; their historical development, their importance in the school curriculum and their present situation. Swedish research in the field of school libraries is presented and includes descriptions of theoretical analysing models.

Kriscentrum i mellersta Skåne är en samtalsmottagning för kvinnor, män och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller själva utövat våld i en nära relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rådgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete är en utvärdering av verksamheten, på uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte är attkartlägga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras våldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter är av yttersta vikt för personalen. Utvärderingen har genomförts genom enkätundersökningar.

Denna uppsats jämför värdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för skolan, med fokus på samhällskunskapen för gymnasiet, för att göra en jämförelse över vilken roll de demokratiska värdena har i ländernas läroplaner. Avstamp tas i ländernas utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hänsyn till relevanta politiska ideologier med fokus på liberalismen. I resultatet presenteras hur svenska och ryska skolans styrdokument är utformade. Deras värdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spåra den demokratiska värdegrunden. Detta görs för att jämföra de olika ländernas styrdokument för skolan. Konstitutionerna blir viktiga för analysen då samhällets värdegrund och skolans värdegrund visar sig knutna till ländernas konstitutioner. Skolan undersöks för att utbildningsväsendet är den del av staten som formar de framtida medborgarna.

Uppsatsen klassiska kinesiska trädgårdar har som syfte att utifrån västerländsk och kinesisk litteratur ge en insikt i de kinesiska trädgårdarnas utveckling och funktion. Uppsatsen ska också visa vilka idéer och filosofier som har format trädgårdarna. I litteraturstudien har framkommit att de kinesiska trädgårdarna innehåller tre viktiga element som skiljer den kinesiska trädgården från andra trädgårdsstilar. Dessa är berg, vatten och arkitektur. Berg och vatten är viktiga symboler i den kinesiska kulturen och ska framkalla känslan av att befinna sig i naturen. Byggnaderna integreras med trädgården och trädgården betraktas som en förlängning av huset, ett extra vardagsrum.

Titel: Tevevärlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor.

Mitt intresse för PBL (problembaserat lärande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga åldrarna kan utvecklas med hjälp av detta sätt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville också ta reda på ifall elever i de tidigare skolåren, och i detta fallet elever i årskurs 1, kunde arbeta problembaserat där moment ingår såsom ansvar för det egna kunskaps-inhämtandet, träning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i årskurs 1 på en skola i Lund under vårterminen 2003. Jag vill poängtera och betona att det är lärandeformen som sådan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sätt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i årskurs 1 på ett alldeles utmärkt sätt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som däremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollärare, och som är beklagligt speciellt med tanke på att PBL inte är något nytt fenomen utan har en över trettio år lång historia, är att problembaserat lärande nästan inte alls förekommer i årskurserna 1 till 3.

Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club.

Syftet med projektet har varit att skapa en informell institution som erbjuder alla en möjlighet att inte bara ta del av kulturen, utan även själv kunna skapa. Byggnaden rymmer förutom en stor utställningshall både verkstad och ateljéer som är öppna för allmänheten. De olika funktionerna flyter in i varandra utan riktiga avskiljare, bara genom rumshöjd, trappor eller väggens krökning markeras övergången från ett rum till ett annat och leder besökaren genom byggnaden. Hela stadens linjära form förvrängs här av platsens förutsättningar och ljusförhållanden tills alla rum omsluts i en lång, mjuk rörelse av den slutna muren. Jag ville skapa ett system inom vilket öppenheten och den flytande rörelsen kunde rymmas.

Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?? Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.

Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att undersöka ungdomarnas egen syn på lärande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhållande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vårt främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. Våra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder väldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar på tinget.

Den här undersökningen fokuserar på hur skivomslagen ser ut inom hiphop och glam metal i Sverige i en jämförelse över tid. Undersökningen ska även besvara de förändringar eller icke- förändringar som skett, samt hur kulturen påverkar utformandet av skivomslag inom varje musikgenre. Syftet är att får en ökad förståelse och inblick i kopplingen mellan musikgenre och bild i utformandet av skivomslag. Med hjälp av den semiotiska bildanalysen har skivomslagen analyserats under två olika tidsperioder. Resultaten av analyserna visar att båda musikgenrerna har gått över till mer tolkningsbara skivomslag.

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker.

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.