Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Denna uppsats bygger på en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat två annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras på kommunikationsteori, färglära, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de två länderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna är påtagliga. Ikea i Sverige tar ut svängarna, lämnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.

In my essay I will study the injustice within science in movies, in this particular case: Archaeology. This essay will also examine whether there is reason to believe that there is aconnection between this unfairness and what's being displayed of the archaeologist in popular culture. In my case I have decided to focus on the movie industry because it's a dominant part of our daily life. I have chosen to explore two different groups of students studying an occupation. One is, of course, the archaeological institution at Lund University, and the other is a high school (upper secondary school) program called ?Omvårdnadsprogrammet? at Rönnens in Malmö.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor.

In this essay the author has chosen to analyze the similarities and differences between some of the northern Europe?s late Mesolithic and Neolithic cultures. The research is of a processual standpoint and the information is mainly gathered from secondary sources as well as ethnological studies. The material collected has been analyzed in both a processual and a post-processual manner to most accurately study the foundations of the three primary theories describing the Pitted Ware Culture?s origin.

In order to reduce the number of casualties and injured from accidents the rescue service must become more efficient and flexible. It is noted that far more people is injured and killed in traffic accidents than from fires. During the daytime the number of accidents in about three times higher than during the night, even so today the number of fire fighters on duty is the same day and night.Two computer models for simulation of different locations of the rescue services are used to determine the best options for placement of the rescue services. A cost-benefit analysis is also used to determine if today's fire stations are efficient for the society from an economical point of view.The results of the different models are that the fire station in Lund is misplaced. The number of ladders in Malmö can be reduced.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Syftet med detta examensarbete är i första hand att utröna vad som händer med interaktionsspråket mellan operatör och och maskin då ett gränssnitts aktiva yta förminskas. På ett övergripande plan kan syftet utryckas i termer av vad som händer med användarens varseblivning och förståelse av gränssnittet då detta krymper.Det konkreta syftet med detta arbete är att utröna om det går att ersätta ett nuvarande foliegränssnitt (42 x 42 cm) med en pekskärm (10 x 7,5 cm) som har en aktiv gränssnittsyta som svarar mot c:a 10 % av foligränssnittets.Utvecklingen av pekskärmsgränssnittet har gjorts i samarbete med Tetra Pak i Lund. Pekskärmsgränssnittet, som skall ersätta foliegränssnittet, hör till en förpackningsmaskin som emballerar dryckesförpackningar i kartonger. Guidelines av Ben Shneiderman (1992) har legat till grund för gränssnittsutformningen.Utvärdering av det nya pekskärms- och det gamla foliegränssnittet har genomförts med ICS-metoden (Interacting Cognitive Subsystems) och fokus har varit på vad som händer då gränssnittet krymps. En jämförelse mellan gammalt och nytt gränssnitt ligger till grund för att peka på kognitiva förändringar som det nya gränssnittet kan tänkas medföra.Det teoretiska syftet med detta arbete är att utvärdera ICS-metoden i sig, samt att jämföra denna med Shneidermans guidelines..

Denna uppsats behandlar frågan om det finns ett samband mellan järnvägens dragning till Tornedalen och den försvenskningspolitik svenska staten bedrev i området. För att se ett eventuellt samband presenteras i uppsatsen den debatt som försegick i den svenska riksdagen. Uppsatsen avgränsas till tidsperioden från och med 1800-talets slut fram till 1939. Orsaken till denna avgränsning beror av att försvenskningspolitiken påbörjades och avslutades under denna period. Järnvägen kan vara ett mått på modernitet men även ett tecken på att ett land är moderniserat och kulturellt enat.

För att möta de nya förutsättningarna i ett marknadsklimat med allt högre förändringstempo, innebär samarbete en möjlighet för företag att snabbt få tillgång till nödvändig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlärning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som påverkar inlärningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap från Symbian till sin egen organisation.

Syftet är att genom ett Service Management-perspektiv studera huruvida implementeringar av Lean Thinking i serviceorganisationer skapar möjligheter för ökat värdeskapande för såväl kund som organisation. Huvudfrågeställningen ser ut som följande: Hur påverkas värdeskapandet i serviceorganisationer vid en implementering av Lean Thinking? Vi har betraktat två skilda serviceorganisationer som implementerat Lean Thinking - Fritidsresor och Universitetssjukhuset i Lund - genom en kvalitativ forskningsmetod. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med intervjupersoner från respektive studieobjekt. Genom en litteratusstudie av Service Management- och Lean Thinking-teorier har såväl likheter som skillnader i perspektivens syn på värde och värdeskapande illustrerats.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

I sin strävan att bli en lärande organisation har USiL stött på problem och motstånd. Tidigare misslyckade förändringsprojekt har bidragit till ett förändringsmotstånd bland de anställda. Motståndet stärks ytterligare av den kultur och struktur som finns på sjukhuset. Lean Healthcare innebär nya roller för de anställda. De grupper som kan anses vara förlorare med ett införande av Lean Healthcare är chefer och läkare eftersom de tappar makt och inflytande.

Migranternas självidentitet förändras och omkonstrueras när de flyttar till ett nytt land. I denna kvalitativa studie ligger fokus på identitetskapande och förändringar hos irakiska invandrare i Sverige. Uppsatsen belyser de följande frågeställningarna utifrån socialpsykologiska teorier om självidentitet och förändringar: Vilken roll spelar sökande av arbete för migranternas identitetsskapande? Vilken roll spelar inlärning av ett nytt språk för identitetsförändringar och vilken inverkan har sociala nätverk med egna landsmän på irakiernas identitetsskapande och integrationsupplevelse? Uppsatsen bygger på semistrukturella intervjuer med 6 irakiska flyktingar bosatta i Sverige sedan 5-8 år tillbaka. Slutsatser dras om att irakierna har skapat en ny identitet som är bikulturell, dvs.

I detta projekt analyseras och utreds orsakerna till varför omorganisationen i Folktandvården Gävleborg misslyckades. Folktandvården Gävleborg genomförde 2012 en omstrukturering med målet att öka kundfokus och kommunikationen inom företaget. Omstruktureringen misslyckades efter nio månader och resulterade i att dåvarande VD blev uppsagd. Efter misslyckandet återgick företaget delvis till den tidigare strukturen. Arbetet har utformats som en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med 5 personer inom Folktandvården Gävleborg.