The purpose of this study is to examine how individuals' social capital can affect the opportunities for finding a job. That is, what benefits social contacts can provide in the hunt for a new job. The main questions that will be answered throughout this study are:- Of what importance are social contacts when looking for a job?- What are the advantages and disadvantages that the respondents present with recruitment thru informal channels/social contacts?-What are the advantages and disadvantages that social contacts can provide in terms of personal recommendations when looking for a job according to the recruiters?The study is based on five qualitative interviews with mainly recruiters from various parts of the labor market. The collected empirical data that the study has yielded indicate that individuals' social capital of the highest degree is crucial for the opportunities they have to find a job.

organisationen.Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individersförhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. Frågor som undersöks är hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget och lärare på skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mål har varit starkare än det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning.En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar.

Uppsatsen har behandlat politiska karriärer i Luleå kommun och på vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Den går ut på att inom ett fält, som är ett socialt sammanhang där individer konkurrerar om någonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fältet. Ett kapital är vad som helst som tillskrivs ett värde av de ingående aktörerna i fältet. Habitus är de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det är detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.

Denna uppsats är en studie av barn och ungdomars syn på sin identitet i förhållande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig på en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara på både i samhället och skolan. Jag har valt att begränsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrån och utifrån perspektiv i det att jag själv är insatt i den. I min strävan att besvara dessa frågor har jag via Grundad teori använt mig av observationer samt intervjuer för att nå fram till mina svar. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell friställning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.

Uppsatsens syfte är att utifrån det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvändelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, från ett tidigare ickereligiöst liv. På samma gång omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser på sin omvändelse, anslutning och på samhället. Mitt syfte bryter jag ned i tre frågeställningar som jag söker svar på. Dessa är: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvändelsen? 2.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

Studieobjektet är den privata bloggen, och teorin består av Goffmans dramaturgiska modell där intryckstyrningen är i absolut fokus. Bourdieus symboliska kapital används också i syfte att analysera och koda blogginläggen.Uppsatsen syftar således till att ge svar på hur intryckstyrningen kan appliceras på bloggen och hur intryckstyrningen får nya villkor i bloggens värld och hur intryck styrs när ett fysiskt möte inte sker. Utifrån dessa har mina tre stycken frågeställningar ställts upp.Materialet består av sju bloggar. De är alla bloggar som drivs av privatpersoner, och kretsar kring bloggarens vardagsliv med allt vad detta innebär. Det är således en fallstudie som används eftersom urvalet inte är större än dessa sju bloggar.

Vi har granskat en del av vårt välfärdssystem nämligen sjukförsäkringssystemet. Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga aktörernas ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vi berör individ- och myndighetsnivå och utifrån kartläggningen granskar vi om och i så fall varför respektive åtaganden kan leda till att tilliten urholkas. Uppsatsens teoretiska ram bygger på Rothsteins teori om socialt kapital och den sociala fällan. Vi har kommit fram till att det finns många fallgropar i den här sköra processen som sjukskrivning visar sig vara.

Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KällströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att få kunskap om unga vuxna som går på musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien är att de är kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, är högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade är de som konsumerar mest nöje inom alla områden.Restaurang är det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och är det nöjesom utmärker sig bland deras utgifter. Att gå ut och äta är även något som majoritetenönskar att kombinera med en föreställning när de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat år eller mer sällan, medan ett fåtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer än en gång per år. Vidare visar studiens resultat att uppväxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.