Sökresultat:
2004 Uppsatser om Kulturellt kapital - Sida 43 av 134
Folkfinansiering för småföretag : En kvalitativ studie om folkfinansiering och traditionell företagsfinansiering i en svensk kontext
Folkfinansiering via Internet har på senare tid växt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svårt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okänt hur småföretagare ser på dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats är att skapa förståelse för småföretagares uppfattning och inställning till deolika finansieringskanalerna banklån, riskkapital, kapital från affärsänglar ochfolkfinansiering. Studien har ett särskilt fokus på hur folkfinansiering står sig ursmåföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förståelse för småföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just småföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar därför traditionella finansieringsalternativ som banklån, riskkapital ochaffärsänglar men innehåller även vad som är känt om finansieringsformenfolkfinansiering.
Oåterkalleliga fullmakter : Särskilt vid begagnande av rösträttsfullmakt på aktiebolagsstämma samt förhållandet till 7 kap. 3 § aktiebolagslagen
För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.
Trädgården i bloggosfären : blogg och landskapsarkitektur, i ett samhälle alltmer influerat av populärkultur.
Dagens huvudrubrik: Den nya trädgårdstrenden är här! Medietrenden är tydlig; trädgården har blivit populärkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmässor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. Trädgården framställs i populärpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus där utseende och form framhålls, något som ofta baserar sig på marknadsekonomiska incitament. Trädgården som ?trendig? är en bild som inte sällan bekräftar den allmänna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man så vill, om trädgården som en förlegad eller gammaldags företeelse.
Utbildningsinspektion - en språngbräda för arbetet med att uppfylla de nationella målsättningarna?
Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det är i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. Frågeställningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen på kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? Nämns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsområde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur långt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgår huvudsakligen från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med betydelsen att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, språket, utgör grund för att tänka kring och förklara det sammanhang där de verkar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ textanalys utifrån hermeneutisk tolkningsansats.
Hur väljer jag gymnasieprogram?
Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval.
Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll.
Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin kapitalanskaffning?: en fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen
I Sverige har det under en längre tid varit ett varierat kapitalutbud för småföretag. Dessa företag har olika förutsättningar när de ska välja finansieringsform. Småföretagare vill ofta i största mån behålla kontrollen över sitt företag och därför är det viktigt för dessa företag att välja den typ av finansiering som gör att företaget bibehåller självständigheten. Småföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna växa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel räcker sällan till investeringar och det kan krävas extern finansiering, dock har småföretag ofta svårt att bli beviljade banklån eftersom att de har för lite att lämna som säkerhet.
Är ni såna slarvpellar?
Studiens syfte är att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan föräldrar och pedagoger. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har föräldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primärmaterialet är observationer dokumenterade med fältanteckningar. Studiens resultat visar hur det är mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sällan barnen.
Kulturell identitetsutveckling i ett globalt perspektiv : några adult third culture kids berättar
Med ett ökat antal multinationella företag med anställda från hela världen ökar också antalet barn som under sin uppväxt flyttar runt i olika länder, third culture kids. Uppsatsen syftar till och vill belysa hur det kan vara att växa upp i flera olika länder och hur man ser på sin egen kulturella identitetsutveckling. Identitetsutveckling är något alla går igenom. Forskning visar att om man under uppväxten ofta byter kulturellt sammanhang kan det en extra utmaning speciellt när det gäller att utveckla sin kulturella identitet.Fyra personer intervjuades om deras uppväxt och upplevelser som TKC. Uppsatsen presenterar deras berättelser och tillsammans med tidigare forskning syftar de till att ge en bild av hur det kan vara att växa upp i främmande kulturer men också hur den kulturella identiteten ifrågasätts när man som ung vuxen återvänder till sitt passland.
Barnlitteratur i förskolan
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar.Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ?läser? i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra.
Beräkning av räntebaserade avkastningskrav: I teori och praktik
Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att beräkna sina räntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken används sofistikerade metoder för att beräkna räntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft på investeringsområdet medan redovisningsbaserade räntabilitetsmått dominerar på verksamhetsområdet. Räntebaserad styrning på produktområdet anses generellt vara irrelevant..
Basel II - does it matter?
Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.
En studie av begreppet samma eller likartad verksamhet : Ur ett neutralitetsperspektiv
För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.
Chefsarbete i en organisationsförändring : Ett kulturperspektiv på struktur, system och arbetsklimat
Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett kulturellt perspektiv studera hur den verkställande chefens inställning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens chefsarbete i en organisationsförändring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förståelse för hur de tre parametrarna kan påverka ledarens handlingar i process, mål och resultat av förändringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef närmast de anställda och samtliga har genomfört en organisationsförändring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkställande chefens inställning till parametrarna påverkar hens chefsarbete vid en organisationsförändring genom att hen formar sitt chefsarbete beroende på vilken parameter som är mest betydelsefull för individen. Vad den verkställande chefen värderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, inställning och auktoritet..
Lek, utveckling och socialisation
Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.
Basel II, hur ska det gå? : En studie kring hur implementeringen av Basel II kan tänkas påverka den finansiella riskbedömningen av fastighetsbolag
Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.