Huvudsyftet för denna studie var att undersöka hur mödrar till tonåringar, med skilda kulturella erfarenheter och etniskt ursprung, upplevde sitt moderskap i det senmoderna så kallade risk-samhället idag. Syftet var att efterforska om det gick att påvisa likheter och/eller skillnader i hur mödrarna såg på själva moderskapet och uppfostran och vilken betydelse etnicitet hade i sammanhanget. Resultat av denna studie skulle kunna påvisa implikationer för socialt arbete och politisk agenda.Studien baseras på intervjuer med mödrar med kurdiskt, arabiskt och svenskt ursprung i fokusgrupper med blandade konstellationer. Totalt 23 mödrar intervjuades i fyra grupper under ca 2 timmar och dokumenterades genom film på dator. Sex korta och öppna frågeställningar var formulerade och förberedda inför intervjuerna.

Bakgrund: Allt fler personer kommer till Sverige från länder där kulturen skiljer sig från den svenska. Många av dessa personer har genomgått svåra trauman och det är en utmaning för den svenska vården att möta och hjälpa dessa personer. Flyktingar och sjuksköterskor har oftast olika förväntningar på möten i vården. Syftet med studien var att belysa upplevelser av möten mellan flyktingar och sjuksköterskor i den svenska vården. Metod: Innehållsanalys baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats.

Den här studien beskriver skillnader i handläggningen av landsbygds-programmets projektstöd på två av Sveriges länsstyrelser. Förvaltningarna representeras av Kalmar län som delat ut relativt lite projektstöd och Gävleborg som delat ut betydligt fler projektstöd. Utifrån handläggarrollen presenteras skillnader i handläggningen av projektstöd inom axel 3 i landsbygdsprogrammet 2007-2013. Utifrån två teoretiska perspektiv har skillnader i rollen som handläggare men också förvaltningarnas övergripande organisationskulturer belysts. Jag har beskrivit skillnader i handläggarrollen med hjälp av Michael Lipskys teori kring gräsrotsbyråkrater som klient- eller regelorienterade. Jag har också visat att det råder olika organisationskulturer på länsstyrelserna som en konflikt mellan livsvärld och system med hänvisning till Jürgen Habermas..

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för.

Uppsatsen handlar om kärleksrelationer mellan människor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar när någon i deras närhet väljer att ingå en kärleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda på kärlekens betydelse för paret i deras förhållande och hur kärlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhållande. Vi har även undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingå ett förhållande över etniska gränser kan innebära många kompromisser av sina egna levnadsmönster och värderingar.

Den här uppsatsen belyser implementeringen av den svenska integrationspolitiken utifrån ett nerifrån-och-upp-perspektiv med avstamp i frontlinjebyråkratiteorin. Uppsatsen syftar till att jämföra och beskriva frontlinjebyråkraters myndighetsutövning, med ett särskilt fokus på deras arbete med invandrarklienter. Frågan är i vad mån detta skiljer sig mellan de frontlinjebyråkrater som arbetar med invandrarklienter under deras första tid i samhället och de som inte gör det. Och vilken betydelse kan detta antas ha för det integrationspolitiska utfallet? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med frontlinjebyråkrater inom två kommunala förvaltningsmyndigheter i Örebro.

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser på yrken och den egna framtiden på arbetsmarknaden. Den teoretiska utgångspunkten för att undersöka detta är Brown´s teori om kulturella värderingar och arbetsvärderingar som styr individer i deras karriärsval. Metoden som uppsatsen bygger på är kvantitativ, enkäter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever på två olika skolor i stockholmsområdet. I resultatet framgår att yrken med hög status är de yrken som traditionellt sätt har hög status och är välkända yrken internationellt. En slutstats som kan dras är att vid en begränsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriärutvecklingen genom en samverkan mellan värderingar och sociala faktorer.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhälle. För många företag har detta inneburit att verksamheten fått en alltmer internationell karaktär. Internationaliseringen kräver nya kontakter och företagen ställs inför nya utmaningar då de möter människor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund väcktes intresset för vårt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktär vid utländska affärsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, där respondenten på respektive företag har en framträdande roll vid internationella samarbeten.

Uppsatsen syfte var att jämföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld.Undersökningen är en fenomenologisk studie som bygger på ostrukturerade intervjuer där huvudfrågan löd; ?Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt??.Målgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far.Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jämföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) på samma ämne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sätten skuld beskrevs av mödrarna i de båda länderna. I båda studier användes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data.Resultatet indikerade att det fanns både likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de två länderna.Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkänslor på liknande vis då det kom till skuld rörande egna behov, skuldkänslor i relation till andra samt då de bröt mot sina principer eller föreställningen om sig själv.En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld så tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade.De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberättelser.Kulturella faktorer som könsroller i samhället, jämställdhet och sociala policys kom till stor del att inverka på vad kvinnorna kände skuld inför..

I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det.Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flerspråkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie på två olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansåg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhållningssätt kunde främja men också hämma barns utveckling och lärande. Resultatet visade även att förskolans miljö och sättet pedagogerna organiserade verksamheten på, kunde främja ett interkulturellt lärande, i vilket barns kulturella bakgrund och språk sågs som resurser och kunde tas till vara på i lärandet.

Flerspråkighet är inget modernt ord, det är ett faktum i vårt samhälle att vi lever i en mångkulturell miljö. Många barn kommer hit från andra länder och placeras in i vår svenska skola med kort varsel, där de förväntas anpassa sig efter alla främmande företeelser och Kulturella skillnader som finns. Vi ville se hur man som pedagog utifrån detta planerade och genomförde undervisning som var anpassad till en mångkulturell skola. Därför valde vi att genomföra intervjuer med vissa pedagoger, som är de flerspråkiga barnens närmsta länk i skolan. Genom dem fick vi veta hur komplext pedagogernas arbete är, hur frustrerande det kan vara när språket blir till en barriär för kommunikationen.

Ökande globalisering och minskande inträdesbarriärer har förändrat konkurrensbilden i många branscher. För att stärka sin konkurrenskraft väljer därför många organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgåenden och uppköp. Med fördelarna med samgåenden och uppköp följer tyvärr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anställda på Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgående och två uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. Därefter analyserade jag vad som kännetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal.