Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag ? i detta fallföretaget Scania CV AB ? genom sina officiella intern- och kundtidningar i olikaländer förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand.Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningaranalyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval avartiklar ? både text och bild ? och tidningarnas grafiska kommunikationanalyseras.Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stortutrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs itidningarna sägas förmedla företagets corporate brand.

Idag satsar många nationer resurser på att utveckla kulturella och kreativa näringar. Med en ökad kulturkonsumtion och ett skifte från traditionell tillverkningsindustri till kunskapsekonomi, anser man att det är en viktig näring där insatser kan skapa stora värden. I Sverige finns myndigheter så som Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova, som har uppdraget att ge ett nationellt stöd till utveckling av dessa näringar. Enskilda regioner arbetar även med att utveckla näringarna regionalt. En god förutsättning för innovationer och tillväxt i regioner, är samverkan mellan olika områden.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till attberätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i störreutsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle sökaoch gå samtalsbehandling.Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

Sunwing Resort Fañabé på Teneriffa har en mångfaldig kulturell personal. Därför måste företagsledningen ta hänsyn till dessa olika kulturella bakgrunder och få personalen att ha gemensamma mål och värderingar. En korrekt, smidig, tvåsidig intern kommunikation är därmed företagets viktigaste redskap..

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation införämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bådaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Bakgrund: En av de största och snabbast växande invandrargrupperna i Sverige är den somalis-ka. Vi har sett mönster i forskningen som antyder att det inom sjukvården uppstår transkulturella möten mellan somaliska patienter och vårdgivare som många gånger präglas av missförstånd och negativa vårderfarenheter relaterat till skilda referensramar. Dessa har dock ofta framträtt som bifynd vid studerandet av specifika somaliska patientgrupper i smala sjukvårdskontexter, varför erfarenheterna inte alltid är applicerbara på den genomsnittliga somaliska patienten. Syfte: Att beskriva somaliers erfarenheter av mötet med den svenska sjukvården. Metod: Empirisk studie med deskriptiv kvalitativ design.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling, lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som användes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Syftet med studien är att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare ämnar studien ta reda på hur socialarbetare själva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvårar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering där tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svårigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.