Bakgrunden till den här studien är att tidigare studier har visat att det sociala och kulturella deltagandet är lägre hos kvinnor med utländsk bakgrund än för kvinnor födda i Sverige. Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund har också oftast sämre hälsa än till exempel personer födda i Sverige. Syftet är att undersöka vilka sociala och kulturella aktiviteter kvinnor med utländsk bakgrund utför, vilken betydelse för det egna välbefinnandet det har och hur kvinnorna själva beskriver erfarenheter som har betydelse för deras upplevelse av deras deltagande. En kvalitativ metod användes där datainsamlingen skedde genom 8 halvstrukturerade intervjuer med kvinnor som var över 18 år och födda utanför Europa. Materialet analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys.

Enligt IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att främja kulturell mångfald. Samtidigt påvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlängd arm i den så kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som präglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger Säljö i Lärande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Vardagsspråk och sociala värderingar ligger till grund för det språk som används i reklamtexter. Trots att reklamspråket har utmärkande egenskaper som är globala i flera avseenden så finns det också kulturella och lingvistiska skillnader vilka försvårar standardiseringen av reklamtexter.I den här uppsatsen undersöks engelska och svenska reklamtexter för kosmetika-produkter i syfte att belysa lexikala och pragmatiska skillnader mellan några engelska reklamtexter för kosmetikaprodukter och deras svenska motsvarighet. Dessutom jämförs de svenska översättningarna med svenskproducerade reklamtexter för kosmetikaprodukter för att se om det föreligger några skillnader på lexikalisk, pragmatisk och språkfunktionell nivå. Eftersom reklamtexternas syfte är att väcka läsarens intresse och locka till sig köpare, kan en reklamtext behöva anpassas till målspråkskulturen i fråga om ordval, pragmatik, och språkfunktion.Den här studien visar att det förekommer två olika sorters reklamspråk i reklam-annonser i det svenska samhället: svenskproducerade reklamannonser enligt svenskt mönster och översatta reklamannonser som är påverkade av de aktuella engelska källtexterna. Anledningar som att det inte är tillräckligt lönsamt att översätta slogans, att reklamsvenskan verkar vara både ideationell och interpersonell i sin funktion och att många engelska ord används inom reklambranschen som en form av terminologi bidrar troligtvis till att båda texttyperna fungerar i Sverige..

 Syftet med studien är att undersöka rektorers syn på likvärdig bedömning och rättsäkra betyg och sitt uppdrag att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning och rättssäkra betyg generellt och specifikt i idrott och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med rektorer som arbetar på olika gymnasieskolor.                                                       Resultatet visar att begreppen är svårtolkade och enligt rektorerna svåra att leva upp till. Det finns en idealbild som tydligt framkommer kring likvärdiga och rättsäkra betyg bland rektorerna att de ska vara lika oavsett vem som bedömer eleven eller vilken skola eleven genomför sina studier. Verkligheten stämmer ej med denna idealbild.Ämnet idrott och hälsa beskrivs av rektorerna som ett ämne som fastnat i moment och aktiviteter som måste göras. Lärarna har stora ambitioner men kommer inte till konsensus vad som ska bedömas och hur detta ska ske.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering.

Temat för denna uppsats är att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig på gränsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av gränsposition är att i den korsas uppfattningar om svenskhet och främlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte är att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestående av intervjumaterial från en ung kvinna som adopterats till Sverige från Indien och en ung man som migrerat till Sverige från Nicaragua. Genom sin hudfärg är dessa personer bärare av en annorlundaskapets markör i förhållande till den vita normen.Problemformuleringen gäller hur ursprungets diskurs upprättar villkor för kulturellt identitetsskapande på gränsen samt vilka möjligheter som finns att gå bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger på konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hämtas i intervjupersonernas berättelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framställningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring både "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina.

I studien undersöks två förskolor utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv. Studien syftar till att beskriva två läskulturer där flickors och pojkars möjligheter i relation till den rådande läskulturen tas i beaktande. Studiens empiriska material insamlades utifrån ett etnografiskt arbetssätt genom observationer av bilderboksläsning i två förskolor. Ytterligare empiri insamlades när en förskollärare från varje förskola intervjuades om läsning och deras intention med bilderboksläsning. Resultatet visar att läskulturerna som undersöktes hade likheter men att det syntes skillnader i hur likheterna kom till uttryck.

Bakgrund: I Sverige ökar immigrationen för varje år; därmed söker sig fler individer som härstammar från andra länder och kulturer till den svenska sjukvården. Sverige har lagstiftat att hälso- och sjukvårdspersonal skall ge varje individ likvärdig sjukvård.Kommunikation utgör en viktig del i kontakten mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Språk- och kulturella barriärer kan leda till bristande sjukvård för patienten. Detta medför att sjukvårdspersonal kan uppleva att de gör ett sämre jobb vilket kan leda till frustration.Syfte: Syftet med studien var att belysa och utforska dietisters upplevelser av språk- och kulturella barriärer vid mötet med patienter med annat modersmål än svenska.Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades sex kliniska dietister. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide.

När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

I den här rapporten redovisas ett designprojekt som utgår ifrån vårt kulturlandskapängen. Arbetet undersöker den problematik som rör ängarnas försvinnande samt utforskar kulturella och biologiska värden. Med hjälp av illustrerad bild och text i ett bokformat, där designern står som avsändare, strävar projektet efter att kommunicera aspekter av ängen och dess situation samt belysa ett rådande förhållningssätt i vår tid. Som metod utforskas och inventeras spår i det urbana kulturlandskapet och genom detta synliggörs såväl mänsklig aktivitet som tid och kulturella avtryck. Resultatet blir en bok med en blandning av text och bild i olika konstnärliga tekniker, som tillsammans målar upp en bild av författarens blick, minne och upplevelse av det som är och det som var.TitelnAsfaltsstigar är en kombination av två begrepp som syftar till de olika landskap som människan rör sig i..

SammanfattningHur bra är vår perception av känslor i tal och vad är det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma närmare svaren på dessa frågor. 16 personer med svenska och 16 med isländska som modersmål deltog i ett perceptionstest där de fick lyssna på 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt påverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var på en sju-punktskala.