Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska händelser och begrepp som är det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie på Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. Enkäten fokuserar på frågeställningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram är bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

I denna litteratursammanställning presenteras de inre resurser sjuksköterskor utvecklar genom att delta i omvårdnadshandledning. Ett omvårdnadshandledningstillfälle innebär att sjuksköterskor träffas i grupper med en handledare för att reflektera och samtala enligt en viss struktur om omvårdnad. Omvårdnadshandledningens syften beskrivs av flera författare och det gemensamma draget är tron på att den kan stärka kvaliteten i omvårdnaden. Metoden är en litteratursammanställning i vilken Polit och Becks (2006) beskrivning av litteratursammanställningens tillvägagångssätt använts. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt SweMed+.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i..

Som privatpersoner ser vi världen och framförallt Europa krympa framför våra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för världens företag. Möjligheten att för företagen kunna anställa personal från alla världens hörn gynnar både den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfället i akt att genom arbetslivet upptäcka nya delar av Europa men är det verkligen så enkelt? I Italien som är Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan länderna är därför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att två kulturer möts eller är vår bild av att italienska och svenska ledare är två helt olika ledartyper endast en förlegad föreställning som för var dag som går suddas ut allt mer.

Syftet med min studie var att ta del av och beskriva samt analysera socialpedagogers erfarenheter av att arbeta med barn i ungerska skolor genom en etnografisk undersökning. Studien var genomförd i Ungern i tre olika skolor. Deltagande observationer pågick i fyra veckor och semistrukturerade intervjuer har utfördes i tre olika verksamheter varav fyra intervjupersoner samt lärare också medverkade från universitetet. Studien grundar sig på en kvalitativ metodologi och intervjuer har tolkats ur en hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visar att socialpedagogernas svårigheter i deras arbete grundar sig på de kulturella skillnader som finns mellan ungerska och romska barns uppväxt.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att underso?ka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation och kulturella yttranden mellan personer från olika kulturer samt att granska de valda artiklarnas urvalsmetod och bortfall.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvårigheter mellan personer från olika kulturer vilket kändes utmanande och frustrerande. För att underlätta kommunikationssvårigheterna utvecklade sjuksköterskorna sina egna strategier samt tog hjälp av tolk, flerspråkig vårdpersonal och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter kring kulturella yttranden som bestod bland annat av att många besökte patienten samt att rutiner och besökstider inte respekterades.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kulturell kunskap, förståelse och utbildning. Genom att etablera undervisning om transkulturell omvårdnad på sjuksköterskeprogrammet skulle kunna leda till att nyexaminerade sjuksköterskor har bättre redskap att möta patienter från olika kulturer när de börjar arbeta.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrån kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades på religion och tro. Det har även visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lära känna personen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser pedagogerna anser vara nödvändiga och vad de anser vara viktigt i arbetet i dagens etnisk kulturella förskola. För att ta del av pedagogernas kunskaper kring detta intresseområde, gjordes det strukturerade intervjuer.Resultatet visade att pedagogerna anser att kunskap och förförståelse om barns kulturella bakgrunder behövs och är viktigt. Språket är också en viktig aspekt, när det gäller integreringen av barn från andra kulturer. Pedagogerna anser därför att kompetensutveckling är nödvändigt. Genomgången av litteraturen visade att studenter på lärarutbildningarna inte anser att de får tillräcklig kunskap om mångkultur i förskola och skola och som motsvarar de nya krav som ställs på pedagogerna i dagens internationaliserade samhälle.

Syftet är att analysera integrationen i förvärvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsättningar de har för att lyckas.Undersökningen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestå av intervjuer och skriftliga källor. Till största delen används primärdata men även sekundärdata kommer att förekomma.Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvärv spelar en stor roll vid internationella förvärvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en så stor roll som det ofta sägs. En decentraliserad affärsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte påverkar förvärvsprocessen negativt.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra.