Syftet med denna uppsats är att visa hur kontexten påverkar innehållet och budskapet gällande offentlig skulptur. De infallsvinklar som denna uppsats berör gällande kontext är närmiljön med platsen i fokus, konsthistorisk kontext, statens konstråd och konstnären. Syftet är att via verket Suitcase V på Linnéuniversitetets campus i Växjö visa hur dessa kontextkomponenter kan påverka innehållet. Vad kommunicerar detta verk? Vilken roll spelar kontexten i detta sammanhang Den metod som används är semiotisk tolkningsmetod.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse skolgårdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i årskurs F-3 på två skolor.Hur bidrar skolgården till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever läraren att skolgården fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoderna observation och intervju på två skolor i Stockholm, en skola i västra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas Västskolan och Östskolan i detta arbete. Två raster på Västskolans gård och två raster på Östskolans gård observerades. Totalt intervjuades två lärare i idrott och hälsa, en lärare på respektive skola, som är involverad i rastverksamheten.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund.

Denna studie är resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö Lärarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna på förskolor ser på lek och lärande, att visa på pedagogernas betydelse i leken och lärandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna använder sig av leken i ett lärande syfte..

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Syfte: Föreliggande studies syfte är att undersöka hur sociokulturella faktorer som språk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lärande (VFL) i karriärgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och därmed får inträde eller ej i samhälle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, såsom det framställs av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. Säljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man språket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som används vid kunskapande. En viktig tanke är att språket aldrig objektivt kan avspegla världen utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande är avhängig kunskap och erfarenheter hos både den som yttrar och den som tolkar budskapet.

 Syftet med studien är att undersöka rektorers syn på likvärdig bedömning och rättsäkra betyg och sitt uppdrag att skapa förutsättningar för likvärdig bedömning och rättssäkra betyg generellt och specifikt i idrott och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med rektorer som arbetar på olika gymnasieskolor.                                                       Resultatet visar att begreppen är svårtolkade och enligt rektorerna svåra att leva upp till. Det finns en idealbild som tydligt framkommer kring likvärdiga och rättsäkra betyg bland rektorerna att de ska vara lika oavsett vem som bedömer eleven eller vilken skola eleven genomför sina studier. Verkligheten stämmer ej med denna idealbild.Ämnet idrott och hälsa beskrivs av rektorerna som ett ämne som fastnat i moment och aktiviteter som måste göras. Lärarna har stora ambitioner men kommer inte till konsensus vad som ska bedömas och hur detta ska ske.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas.

Syftet med studien är att lärare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgång trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-användning. Bakgrunden till min undersökning är utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehåller en utvärdering av den nuvarande lärarutbildningen från reformen 2001 samt förslag på förändringar som ska leda till en ny och hållbar lärarutbildning. Ett av förslagen är att IT ska genomsyra den nya lärarutbildningen för att man på så sätt ska förbättra kvalitén i undervisningen och för att lärarna ska kunna handleda eleverna så att de förstår riskerna och farorna på Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har därför initierat ett projekt på min egen skola och använder aktionsforskning som metod utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och verksamhetsteori.

In musikklasser (a special musical training which focus on choral singing is offered in the Swedish compulsory school from the age of ten until the age of sixteen) teachers are working in a tradition where conventions relating to singing with children have developed in accordance with the Swedish choral tradition. In these classes, students are trained in large groups, usually around 30 students in one class. Furthermore, one teacher and 60 students is also frequent in schools with two or more parallell grades. In a large choir group, students develop their skill in choral singing, which includes the development of general musical knowledge as well as the development of the individual singing voice of each student in order for the choir to be able to interpret and perform music with a communal musical expression. Thus, the complexity in this teaching and learning setting places high demands on the choir teachers? ability to use appropriate teaching and learning strategies in order to develop the specific musical skill required in a choir.In this study, two choral teachers´ interaction with their choir class were investigated.

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.