En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Bakgrund: Anställda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de måste ta hänsyn till, därmed krävs det att individen tar ställning till vad som är etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhållningssätt, vilket berör människors moraliska attityder om vad som anses vara rätt och fel. Människor agerar utifrån olika moraliska skäl vilka kan bero på individen eller situationen. Vi vill skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar en anställds etiska förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar anställda att domineras av ett visst etiskt förhållningssätt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som påverkar anställdas etiska förhållningssätt. Utifrån dessa teorier har hypoteser härletts som testats empiriskt via ett egenutformat mätinstrument.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera några fallföretags relation mellan ett traditionellt budgetsystem och ett ekonomistyrsystem baserat på rullande prognoser, för att undersöka de viktigaste aspekterna i fallföretagens ekonomistyrsystem. Vi har genom intervjuer utfört egna observationer på fyra fallföretag. Genom att använda befintlig forskning för att jämföra och analysera företagens förändringsprocess resulterade detta i att vårt arbete har fått ett övervägande deduktivt tillvägagångssätt. Detta i kombination med vårt deskriptiva syfte har inneburit att vi har en haft en abduktiv ansats till forskningsfrågan. Utifrån fallföretagen har vi identifierat att omvärldsförändringar är det som styr ekonomistyrsystemens utveckling.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgångspunkt i måldokumentet På god väg. Måldokument för Matlandet mot år 2020 har en analys av textens innehåll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rådande diskurser och kulturella värderingar.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Denna studie har till syfte att analysera hur en utglesning av chefer påverkar en mellanchefoch dennes möjligheter att utföra sitt ledarskap ur ett kulturellt perspektiv. Den forskning somhar gjorts inom detta område har framförallt tagit sitt avstamp från det rationella perspektivet.Det perspektivet fångar inte de kulturella delarna i chefskapet. Det har gjorts studier ur ettrationellt perspektiv men inte lika mycket ur det kulturella perspektivet och det är det vi villbidra med till forskningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie men med delar urkvalitativ flerfallstudie för att kunna skapa en jämförande analys. Studien genomfördes påStadsdelskontoret Norr som är en del av Borås Stads organisation.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners påverkan på sociala relationer. Institutionella föreställningar ses som närvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. Särskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen är ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur Försvarsmakten fattar beslut rörande logistikens genomförande för svenska förband insatta utomlands. Uppsatsen analyserar huruvida Försvarsmaktens beslut rörande logistikgenomförandet för de svenska markstridsförbanden i ISAF varit rationella och i enlighet med hur logistiken är planerad att genomföras, samt på vilket sätt logistikgenomförandet har förändrats. Teorimodellen i arbetet har varit Graham T. Allisons tre modeller, Modell I om rationell aktör, Modell II det organisatoriska perspektivet samt Modell III det byråkratiska perspektivet. Analysen av beslutsprocessen med de två fallen med Pansarterrängbil 6 och Bandvagnssystem 10 med ett logistikperspektiv i fokus, har visat att Försvarsmakten ur ett aktörsperspektiv agerat rationellt enligt Modell I i de två analyserade fallen.

Globaliseringen som ständigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli påverka de av kulturella interaktionerna på platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig på en destination så ökar även de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns på platsen.Forskning som är inriktad på enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anställda i organisationer, de människor som kommer ifrån olika kulturer och som kämpar för att förstå likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör ändra sin "makeup" till en med mångkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nå konkurrensfördelar beror på andra grundläggande orsaker. När världen krymper genom globalisering och allt fler människor bor och arbetar i andra länder så ökar kontakten med människor som kommer ifrån mycket diversifierade ursprung.En förbättring och hantering av människor med olika kulturella ursprung kräver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas så effektivt som möjligt som företag.