Temat för denna uppsats Àr att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig pÄ grÀnsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av grÀnsposition Àr att i den korsas uppfattningar om svenskhet och frÀmlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte Àr att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestÄende av intervjumaterial frÄn en ung kvinna som adopterats till Sverige frÄn Indien och en ung man som migrerat till Sverige frÄn Nicaragua. Genom sin hudfÀrg Àr dessa personer bÀrare av en annorlundaskapets markör i förhÄllande till den vita normen.Problemformuleringen gÀller hur ursprungets diskurs upprÀttar villkor för kulturellt identitetsskapande pÄ grÀnsen samt vilka möjligheter som finns att gÄ bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger pÄ konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hÀmtas i intervjupersonernas berÀttelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framstÀllningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring bÄde "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt dÀr kunskapslÀget beskrevs och förslag pÄ lösningar och förbÀttringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier stÀlldes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade pÄ fakta insamlat frÄn de olika studierna.

Vid nÀrmare undersökning upptÀckte jag ett fÀlt som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer Àr utbredd men vÀldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjÀnstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjÀlp av samtalsintervjuer, enkÀter och egna observationer ifrÄn förhandlingar visa pÄ vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjÀnstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

I den hÀr rapporten redovisas ett designprojekt som utgÄr ifrÄn vÄrt kulturlandskapÀngen. Arbetet undersöker den problematik som rör Àngarnas försvinnande samt utforskar kulturella och biologiska vÀrden. Med hjÀlp av illustrerad bild och text i ett bokformat, dÀr designern stÄr som avsÀndare, strÀvar projektet efter att kommunicera aspekter av Àngen och dess situation samt belysa ett rÄdande förhÄllningssÀtt i vÄr tid. Som metod utforskas och inventeras spÄr i det urbana kulturlandskapet och genom detta synliggörs sÄvÀl mÀnsklig aktivitet som tid och kulturella avtryck. Resultatet blir en bok med en blandning av text och bild i olika konstnÀrliga tekniker, som tillsammans mÄlar upp en bild av författarens blick, minne och upplevelse av det som Àr och det som var.TitelnAsfaltsstigar Àr en kombination av tvÄ begrepp som syftar till de olika landskap som mÀnniskan rör sig i..

The purpose of this essay is to examine when teachers choose to discuss mathematics withstudents rather then just talk about mathematics. A definition where used to distinguish betweenan interaction that is not a discussion and an interaction that is a discussion. This definition hasbeen created by drawing ideas from other works into making a quite simple definition whichtherefore is easy to observe. The discussions are also separated into two different kinds ofdiscussions. The first and most common category of discussion are one where only imitativereasoning is used.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

I de nuvarande styrdokumenten för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sÀgs i Àmnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stÀrka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten Àr allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genomföra en vÀrderande analys av denna förÀndring. Jag försöker svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr till det bÀttre eller sÀmre. Som metod anvÀnder jag mig av argumentationsanalys.

Migration ökar i hela vÀrlden och det svenska samhÀllet omformas frÄn ett samhÀlle med ett fÄtal etniska inslag till ett samhÀlle med över hundra nationaliteter, sprÄk och mÄnga religioner. Varje kultur har sin syn pÄ hÀlsa och sjukdom. VÄrdpersonal tycker att det Àr svÄrt att bedöma, förstÄ och vÄrda personer frÄn andra kulturer. Syftet med arbetet Àr att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstÄ vid omvÄrdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehÄllsanalys.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Idag lever vi i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÄnga elever behÀrskar mer Àn ett sprÄk samt har olika kulturella bakgrunder. VÄrt syfte med arbetet Àr att synliggöra sambandet mellan elevers sprÄk och identitet. Vi har undersökt hur elever förhÄller sig till sin flersprÄkighet och hur den sociala miljön och interaktionen med andra individer kan pÄverka deras identitet. Vi har genomfört en enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer för att undersöka ovanstÄende. Under arbetets gÄng har vi blivit varse att mÄnga flersprÄkiga elever har ett positivt förhÄllningssÀtt till sin flersprÄkighet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer pÄ mÄngkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin Àr baserad pÄ en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under vÄren 2011 med sex kvinnliga lÀrare pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhÄllna resultatet pekar pÄ att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framtrÀdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhÄllningssÀtt till kroppssprÄket, orden och röstlÀget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman dÀr medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framtrÀdande..