Syftet med detta examensarbete var att undersöka en grupp pedagogers förhållningssätt till och värdering av en undervisning med populärkulturella inslag. Vi ville ta reda på om och i sådana fall hur sådana inslag berikar undervisningen. För att söka svar på detta lät vi genomföra en studie där vi skickade ut enkäter och höll intervjuer med ett antal yrkesverksamma pedagoger. Resultatet av vår undersökning visade på en avvikelse mellan pedagogernas hållning till och praktiska utövning av undervisning med populärkulturella förtecken. Undersökningen åskådliggjorde också lyckade exempel på hur populärkulturen kan inkorporeras i undervisningen och därmed gynna utveckling och arbetsgång för såväl elev som lärare..

Syftet med vår uppsats var att undersöka om vi kunde se en tendens till att 6-åringar uppfattade avvikande beteende från sociala och kulturella mönster för män och kvinnor i en specifik situation. Vi ville se om, och i så fall hur, barnen reagerade på en person som bröt mot detta. Det gjorde vi genom att läsa en bok för två olika grupper, en grupp fick höra originalversionen och i den andra bytte vi kön på huvudpersonen. Barnen reagerade inte på detta men genom observationer och kvalitativa intervjuer med dem kunde vi se att barnen var omedvetet genusstereotypa. Uppsatsen är betydelsefull för lärare och deras undervisning, genom att den upplyser dem kring barns omedvetenhet kring genuskonstruktioner..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Utifrån egna erfarenheter över elevernas svårigheter att använda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklärare där vi undersöker och utvecklar ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan ämnena slöjd och matematik. För att få svar på detta utgick jag ifrån fyra frågeställningar som berörde fördelar, hinder, förutsättningar och på vilket sätt ett ämnesintegrerat arbetssätt kan ske på. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Metoderna jag har valt för studien är intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsättningar schematekniskt upplevdes ändå tiden som det största hindret då andra yttre drivkrafter tog anspråk på den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sågs ur ämnesmässig och pedagogisk karaktär då eleverna drog paralleller och såg samband vid lektionsobservationerna.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

BAKGRUND:Innebörden i begreppet ?god klassrumsmiljö? kan sägas bestå av faktorer i två kategorier. Dels fysiska faktorer somljus, ljud, luft och lokaler och dels mer ogripbara faktorer som stämningen i barngruppen och hur pedagogernagenom sitt förhållningssätt skapar utrymme för lek och lärande. Leken är en del av förskoleklassen ochsociokulturella aspekter är mycket väsentliga för hela verksamheten. Det innebär att barnen påverkas av den socialaoch kulturella värld de lever i och genom leken lär sig dess sociala och kulturella koder.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den människa som har en obotlig och dödligsjukdom. Vården kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge den sjukamänniskan och dennes anhöriga en ökad livskvalitet. Sjuksköterskan ansvarar för attpatientens basala och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses.Då patienter i behov av palliativ vård påträffas inom i stort sett alla vårdinstanser,kommer sjuksköterskan i större eller mindre utsträckning i kontakt med dessa patienter.Att möta människor som lever med döden som följeslagare är en stor uppgift för densom vårdar. Vården som ges till patienten och dennes anhöriga är direkt avgörande förhuruvida de ges möjlighet till ett värdigt avslut och slutligen en god död. Det krävsdärmed en trygghet och ett stort mod hos sjuksköterskan att ta sig an de känslor somväcks hos patienten och de anhöriga såväl som hos sjuksköterskan själv.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att somnyutexaminerade möta palliativ vård.

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser några av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna gräsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kärlväxter är knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av gräsmarker och sämre kvalitet hos de kvarvarande. Skärgårdsjordbruket har små möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck på sig som jordbruk på fastlandet. Det kan alltså tänkas ha behållit äldre tiders småskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och därmed stora naturvärden.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Den 22 juli 2011 bombade Anders Behring Breivik regeringskvarteren i Oslo. 8 personer dog och flera skadades. Bomben orsakade också stor materiell skada. Några timmar senare sköt gärningsmannen ihjäl 69 personer på ön Utøya. Denna studie undersöker hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen rapporterade kring händelserna de fem första dagarna efter dåden.

Abstract I fokus för detta arbete står frågan om förhållandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i relation till diskussionen om den allmänna förklaringen 1948 och världskonferensen om de mänskliga rättigheterna i Wien 1993. Både de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhållande uppmärksammas, till exempel med avseende på definition av rättigheter, deras funktion och så vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmänna förklaringen och Wienkonferensen. Särskild vikt läggs vid att förstå dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-Väst konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.