Sök:

Sökresultat:

1919 Uppsatser om Kulturella näringar - Sida 35 av 128

Unga pappor i Örebro : En fokusgruppsstudie kring upplevelser och behov

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

"Om jag vore lite bÀttre skulle jag fÄ ett jobb" : En studie om hur arbetslöshet kan pÄverka sjÀlvkÀnslan

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

"Sprider sig som ringar pÄ vattnet"

There is an irregularity in the interregional migration in Sweden. An increasing proportion ofthe population is drawn to the metropolitan areas, which creates problems for the smallermunicipalities and towns when their population declines. At the same time, our whole societyis faced with a great challenge: we need to redirect towards a sustainable development, wherethe environmental issues are discussed and dealt with to secure that all present and futuregenerations are given equal opportunities to live a good life.The aim of this study is to, focusing mainly on the environmental dimension of thesustainability concept, examine the attractivity of housing with sustainability claims. Toanswer this, three research questions were used:? Was the migration motive to reduce their environmental impact a part of the decision tomove, among migrants who had moved to housing with sustainability claims?? If the motive was a part of the decision, how much impact did it have compared to othermigration motives?? Which factors in housing aiming at sustainability are considered important by peopleliving in housing with sustainability claims?The research questions have been answered using quantitative data, gained in the form of selfadministeredquestionnaires which were distributed in four different residential areas withsustainability claims in the county of VÀstra Götaland, Sweden.

Missbrukens diskurs : En diskursanalys kring narkotikamissbruk

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda pÄ hur de konstrueras i medietexter, vilka som fÄr komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhÄllande till varandra. Teorin som anvÀnts Àr Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori anvÀnts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende pÄ vilken ideologisk utgÄngspunkt skribenten kunde antas ha baserat pÄ sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hÀnsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Kvinnor och mÀns karriÀrvÀgar : En kvalitativ studie kring kvinnor och mÀns vÀg till chefskap

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

FörÀldrastödsutbildning ? om gruppledares reflektioner kring kultur och förÀldraskap

Fokus för denna studie Àr de förÀldrastödsutbildningar som i snabb takt introduceras i Sverige. Dessa Àr ofta manualbaserade program vilket innebÀr att de inte bör Àndras. Syftet med dem Àr att ge förÀldrar stöd och nya verktyg i uppfostran av sina barn. I USA finns en pÄgÄende debatt om huruvida sÄdana förÀldrastödsutbildningar kan fungera pÄ ett likvÀrdigt sÀtt för alla förÀldrar oavsett vilken kulturell bakgrund eller vilka levnadsvillkor man har. Den debatten grundar sig pÄ tanken om att synen pÄ förÀldraskap och barnuppfostran kan skilja sig avsevÀrt Ät mellan olika kulturer samt att programmen dÀrmed pÄ olika sÀtt Àr normativa med en vÀsterlÀndsk syn pÄ förÀldraskap.

NÀr sjuksköterskan Maj-Britt möter patienten Lionel-Emilio : En litteraturstudie baserad utifrÄn sjuksköterskans upplevelse

Bakgrund:Sverige förÀndras och blir ett mer mÄngkulturelltsamhÀlle. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrÄn ett helhetsperspektiv för attkunna ge en patientcentrerad vÄrd. Utmaningar kan uppstÄ nÀr det finnskommunikationssvÄrigheter pÄ grund av sprÄkbarriÀren och olika kulturellatraditioner, vilket kan medföra olika vÀrderingar om vad hÀlsa -och sjukvÄrdinnebÀr. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kulturmötenmed patienter. Metod: En litteraturstudie med grund i kvalitativ ansats.Resultat: Kulturskillnader var nÄgot som vÀckte en reaktion hossjuksköterskorna i mötet med patienten.

VÄldsutsatta kvinnor : En global litteraturstudie om sjuköterskans bemötande ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr den vanligaste typen av vÄld och förekommer över hela vÀrlden. Varje Är anmÀls tiotusentals fall av vÄld mot kvinnor över 18 Är och i genomsnitt dödas 16 kvinnor varje Är till följd av vÄld i Sverige. Flera vÄldsutsatta kvinnor som besöker sjukvÄrden upplever ett bristfÀlligt bemötande och det kan dÀrför vara betydelsefullt att göra sjuksköterskor mer medvetna om hur vÄldsutsatta kvinnor kan bemötas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor pÄ sjukhus utifrÄn ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ 11 empiriska artiklar inom omrÄdet vÄld mot kvinnor utifrÄn ett globalt perspektiv.

Hur kommer de nya skatteavtalen att pÄverka CFC-lagstiftningen?

Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.

Att kommunicera jÀmstÀlldhet i Hem- och konsumentkunskap : Fyra HKK lÀrares uppfattningar

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma bland barn under 5 1/2 Är

Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem bland barn i tidig Ă„lder. Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskorserfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma bland barn under 5 Âœ Ă„r. Nio BVC-sjuksköterskor intervjuades. Texten analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskorna inte beskriver fetma och övervikt som ett stort problem.

Avvecklingen av Estetisk verksamhet som gymnasiegemensamt Àmne

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Frihet i arbetet : En kvalitativ studie kring vad som skapar frihet i arbetet för anstÀllda

Den hÀr uppsatsen handlar om den mÀnskliga dimensionen iett företagsförvÀrv. VÄrt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av för att uppnÄ syftet Àr: Vad Àr HRs roll i ett företagsförvÀrv? Vilka uttryck tar sig den mÀnskliga dimensionen i ettföretagsförvÀrv?  Vad i den mÀnskligadimensionen Àr det som möjliggör respektive försvÄrar ett företagsförvÀrv? VÄrtfokus har legat pÄ tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mÀnskliga dimensionen i ett företagsförvÀrv, vilka Àr HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De hÀr tre temanautgör vÄr teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar.

Rolig eller orolig - en jÀmförande analys av seriemagasinen 91:an & Galago

Serier har sedan lÀnge betraktats som ett andra klassens kulturella medium, med ett dÄligt rykte som enkla och lÀttförstÄeliga. Majoriteten av seriemagasin ligger fortfarande i ett vÀntrum nÄgonstans, för att dÄ och dÄ ytligt blÀddras igenom; de tas inte pÄ allvar. Och alternativen lyser med sin frÄnvaro; tillhör de inte skaran som ytligt blÀddras igenom syns de nÀstan inte till överhuvudtaget. Uppsatsen tar sig dels an hur "de andra" ser ut, de som vÄgade och ville. Dels fokuserar den pÄ vad som egentligen finns i de etablerade, ?lÀttförstÄeliga? seriemagasinen för att slutligen jÀmföra de bÄda med varandra..

Det handlar om att bygga broar mellan de kulturella enklaverna och samhÀllet : En kvalitativ studie om hedersrelaterad utsatthet och integration

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->