Sökresultat:
2068 Uppsatser om Kulturella möjligheter - Sida 62 av 138
Amerikansk gospel pÄ svenska? : Kulturella skillnader i ett historiskt perspektiv
AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.
Alla lÀr vi olika! LÀrares redogörelse om varför matematikundervisningen bör varieras och hur de brukar gÄ tillvÀga för att göra det
BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lÀrande. Utöver tidigare undersökningar görs Àven kopplingar till vÄr lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgÄr ifrÄn det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta del av verksamma lÀrares erfarenheter gÀllande en varierad matematikundervisning. DÀrigenom hoppas jag ocksÄ att kunna vidga min egen kompetens inom omrÄdet.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhÄllningssÀtt dÀr tillvÀga-gÄngssÀttet Àr en Self report, det vill sÀga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade pÄ tydliga skÀl till varför det Àr viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev Àven respond-enterna flera olika hjÀlpmedel och aktiviteter som de anvÀnder sig av för att hjÀlpa eleverna i deras lÀrande..
Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder
Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.
Att inte kunna representera den svenska husmanskosten - En diskursanalys av vardagsrasism ur ett postkolonialt perspektiv
UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.
"Under den innersta masken": Pojkars identitetsutveckling i tvÄ romaner av Mikael Niemi
I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och PopulÀrmusik frÄn Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanÄt angrips ur ett genusperspektiv, ÄskÄdliggörs utifrÄn skolgÄngen, ur en sprÄklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. TvÄ centrala men olika lÀrarpersonligheter framtrÀder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlÄtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den sprÄkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftsprÄk, medan ett sÄdant engagemang saknas hos den sprÄkligt kluvne huvudpersonen i PopulÀrmusik frÄn Vittula.
Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, sats I: en analys i interpretationens tjÀnst
Syftet med denna undersökning Àr att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att dÀrigenom bidra till en fördjupad förstÄelse av verket. Min huvudsakliga metod Àr en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förstÄelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker Àven den biografiska, kulturella och sociala kontext dÀr verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förstÄelse av verkets struktur och faktur Àr betydelsefull för att förtjÀnstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktÀrsmÀssigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, kompositionsteknik och stÀmdubbling kan inte underskattas.
Interkulturell kommunikation i en kinesisk kontext : En undersökning av svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet. Ett teoretiskt perspektiv pÄ en praktisk utmaning.
Jag har genom en förberedande fÀltstudie, litteraturgenomgÄng och enkÀtintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgÄngspunkt i svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? SubfrÄgor till denna Àr:Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sÀttet att kommunicera?Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden?Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter?Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlÀtta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affÀrer i Kina?Det Àr gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ faktorer sÄsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan pÄ kommunikationsmönstret.
Frivillig nÀrvaro - hur reagerar eleverna?
I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.
Andlighet, religion och offentligt socialt arbete : En kvantitativ studie om socionomstudenters perspektiv pÄ relevansen av andlighet och religion i socialt arbete.
Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för mÀnniskor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhÀllet har blivit mÄngkulturellt har Àven den andliga och religiösa mÄngfalden ökat. Inom hÀlso- och sjukvÄrd har man under de senaste Ären diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.
Det beror pÄ var du jobbar : motivation och arbetsinlevelse inom offentlig och privat sektor
Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som pÄverkar beteendet hos anstÀllda i frÄga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förvÀntningar. NÀrvaron av specifika och höga mÄl kan öka en individs prestation, och verksamhetsomrÄdet kan kompensera för bristen pÄ yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. EnkÀten besvarades av totalt 66 medarbetare, hÀlften frÄn vardera av sektorerna.
Faktorer som pÄverkar egenvÄrd vid diabetes typ 2: En litteraturstudie
Diabetes Àr en kronisk sjukdom som leder till en omstÀllning i det dagliga livet. Olika faktorer sÄ som psykiska, kulturella, sociala och ekonomiska faktorer pÄverkar en individs förmÄga att hantera sin sjukdom, det vill sÀga den kontext individen lever i pÄverkar förmÄgan att hantera sin sjukdom och utföra egenvÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som pÄverkar personens förmÄga att utföra egenvÄrd vid diabetes typ 2. Denna studie Àr en integrerad litteraturöversikt som grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Analysen har skett med stöd av matriser som har underlÀttat sammanstÀllningen av data.
Kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.
AndrasprÄkselever och matematik
Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur sprÄket pÄverkar elevernas förstÄelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och pÄ sitt hemsprÄk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör ocksÄ en litteraturgenomgÄng som innefattar betydelsen av matematik som sprÄk och matematik som kultur.
Resultatet visar att eleverna som Àr födda i Sverige inte tycker att svenskan Àr svÄr men de har ibland svÄrigheter att förstÄ texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för nÄgra Är sen eller Àr nyinflyttade uttrycker att de har svÄrt med svenska sprÄket och tycker att sprÄket ger dem svÄrigheter Àven i matematik. För nyinflyttade elever Àr det inte bara sprÄket som gör matematiken svÄr, utan ocksÄ sÀttet som tal skrivs pÄ och symbolerna för rÀknesÀtten, dessa rÀknesÀtt skiljer sig frÄn motsvarande i hemlandets lÀroböcker..
Livet med grÀnsen : Norsk nÀrvaros pÄverkan pÄ grÀnskommunen Strömstad
GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..
Livet med grÀnsen : Norsk nÀrvaros pÄverkan pÄ grÀnskommunen Strömstad
GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..