Syfte: Studiens syfte är att undersöka två elevhälsoteams samtal kring elever i behov av särskilt stöd. De frågeställningar studien ämnar undersöka är vilka diskurser som framträder inom elevhälsoteamens samtal och vilken som är den dominant rådande diskursen.Teori och metod: Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angreppsättet med utgångspunkt i Foucaults diskursanalys. Språket är centralt i formandet av en diskurs. Vissa kunskaper framhålls för sanningar medan andra hålls tillbaks och makten att definiera diskursens innehåll prövas. Som stöd i analysen har begrepp ur Laclau och Mouffes diskursteorimodell används, nämligen begrepp som tecken som samlas i kluster runt en nod bildar en diskurs.

This essay, with the title: Among children, laser swords and lions. ? How do we approach and utilize the cultural experiences of children? is an approach to participate in a scientific discussion in the field of cultural experiences. This text is an attempt to show the importance of paying attention to, how children express themselves, and place their activities in social and cultural contexts. By doing so and approaching children and their activities with an intercultural point of view, I can use my new found knowledge and use it to stimulate their future learning progresses in different fields.

Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder.Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they?re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories..

Problem: Underhållningsutbudet i TV ökar och televisionens möjligheter att stimulera till debatt och fungera som kunskapskälla riskerar att försvagas. Paradise Hotel, en så kallad realityserie, sändes flitigt i TV4 under våren 2005. Detta program och dess deltagare får stort offentligt utrymme medan många andra program, människor och idéer utesluts från televisionen.Syfte: Vårt syfte är att undersöka Paradise Hotels framställning av genuskategorier och kroppsideal samt att urskilja vilka kulturella mönster som genomsyrar programmet. Vårt syfte är också att diskutera vad Paradise Hotel och TV4:s allt mer underhållningsinriktade programutbud kan tänkas innebära för medborgarnas deltagande i det offentliga livet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ dokumentanalys och litteraturstudier. Vårt empiriska material består av tio avsnitt av Paradise Hotel samt material från seriens officiella hemsida.

Begreppet slöjdprocess har idag en central plats i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, men har hittills genom bådestyrdokument och i forskning definierats och förklarats på olika sätt, vilket gjort att begreppet kunnat uppfattas tvetydigt.Denna uppsats består av en kvalitativ litteraturstudie, inspirerad från en fenomenografisk forskningsansats, med syftet att försökabesvara frågan om vad begreppet slöjdprocess står för relaterat till svensk grundskolas slöjdverksamhet; hur begreppet definieras,tolkas och förklaras inom slöjdforskningsfältet. Studien bygger på en sammanställning och jämförelser av sex forskare frånSverige, Danmark och Finland utifrån deras definitioner och tolkningar av begreppet slöjdprocess.Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av begreppet slöjdprocess, istället finns det flera sätt att både definiera ochförklara begreppet. Studiens resultat visar också både beskrivningar av flera parallellt pågående processer inom en slöjdprocessoch beskrivningar av flera parallellt pågående processer som inte bör ses som delprocesser inom en slöjdprocess. Som centraladelar i beskrivningar av begreppet slöjdprocess i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, omnämns främst Socialaprocesser & Interaktion, Kommunikation ? verbal & icke-verbal, Problemlösning & Intellektuella utmaningar, Psykiska &Sinnliga processer samt Fysiska & Kroppsliga processer.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, yrkesverksamma inom teaterverksamhet ser på och arbetar med begreppen ?helhetsupplevelse? och ?upplevelserum?. Vidare, huruvida de yrkesverksamma på tre utvalda teatrar inom stockholmsområdet, använder sig av ?rumslig design? som verktyg för att skapa förutsättning till en helhetsupplevelse för teaterbesökaren.För att nå en diskussion och slutsats har jag gjort kvalitativa intervjuer med marknadschefer, konstnärliga ledare och scenografer vid teatrarna. Jag har även själv besökt teatrarna vid ett tillfälle när en föreställning ägt rum för att analysera min egen upplevelse vid besöken.

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Syftet med den här uppsatsen är att uppmärksamma hur elever på gymnasiet tänker kringbegreppet gehör och vilka strategier de använder för att lösa gehörsbaserade problem. För attfå svar på mitt syfte har jag utfört kvalitativa intervjuer med fyra elever som går det estetiskaprogrammet med inriktning musik. En fenomenografisk ansats har använts för att få reda påhur elever upplever begreppet gehör och vilka strategier de använder. Inledningsvis har endeduktiv analys gjorts för att anknyta till olika befintliga begrepp inom ämnet. Sedan har eninduktiv analys gjorts för att påvisa utsagor som inte kunde kopplas till dessa begrepp.Resultatet visar att eleverna använder liknande beskrivningar av begreppet gehör där auditivinlärning av musik är den mest återkommande.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Begreppet vilseledning är inte någonting nytt. Historien är full av exempel på konflikter, fälttåg och slagdär vilseledning använts med stor framgång. Bakgrunden till denna uppsats är att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivå. Syftet med denna uppsats är studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning påhögre nivå.Det finns en mängd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem är att det trots detta egentligen intefinns någon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt är inriktad mot den operativa nivån.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i samhällskunskap arbetar med begreppen jämställdhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte är jämställt i skolan idag. Vilka problem uppstår i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför är inte skolan jämställd idag? Frågeställningarna som undersöks är: Hur arbetar en grupp samhällskunskapslärare med begreppen genus och jämställdhet i dagens gymnasieskola? Vilka svårigheter identifierar dessa lärare i arbetet med dessa begrepp? Metoden är en kvalitativ forskningsintervju där fyra gymnasielärare i samhällskunskap har intervjuats. Utifrån Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse.Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer.