Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

I detta konstn?rliga arbete unders?ker jag nervositet i samband med min uppgift att vara praktikant och understudy i musikalen Flowers for Mrs Harris p? Wermland Opera. Med bakgrund i tv? planerade inhopp f?rs?ker jag ta reda p? om jag vid att skapa en strukturerad plan baserad p? strategier f?r att hantera stress kan minska min egen nervositet. Jag unders?ker ocks? vad jag kan l?ra mig och hur jag kan utvecklas som artist vid att ge nervositeten mer uppm?rksamhet.

Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militÀraoperationer i bergsterrÀng och belysa vilka aspekter som pÄverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara pÄ syftet med uppsatsen har följande studiefrÄga stÀllts: Hur anvÀnde USA den grundlÀggande förmÄgan verkan för att pÄverka motstÄndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har anvÀnts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. DÀrefter studerades svenska doktriner och reglementen avseende teorier om grundlÀggande förmÄgor och hur verkan uppnÄs i striden.

Vi strÀvar alltid efter att förstÄ det som sker i den vÀrld vi lever i. Till vÄr hjÀlp har vi olika referenser och kunskaper som vi har lÀrt oss under vÄra liv. Dessa referenser och kunskaper förenklar och förklarar vÄra upplevelser och sÀtter in dem i ett sammanhang. Utan detta sammanhang blir enskilda hÀndelser omöjliga att förstÄ och vi tvingas navigera oss fram med förbundna ögon. Kultur Àr ett av de verktyg vi mÀnniskor anvÀnder för att förklara den verklighet vi lever i.

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i tvÄ ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har anvÀnts i studien. Resultaten ÄskÄdliggör att de bÄda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmÀnmÀnskliga behovet av en kulturell identitet..

Kulturella skillnader Àr vanliga och har alltid funnits. Inom hÀlso- och sjukvÄrd mÀrks detta allt mer och det kan dagligen uppstÄ problem pÄ grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebÀr att ha en förstÄelse för andra kulturer och Àr en förmÄga som krÀver tid och arbete för att uppnÄ. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vÄr egen kulturella kompetens efter fem veckors volontÀrarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi dÀr dagboksanteckningar efter en volontÀrperiod i Botswana analyserats.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn en egen översÀttning av en fransk pjÀs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som hÀnder med ordoch uttryck frÄn en kulturspecifik miljö, nÀr de översÀtts till en annan.Min tes har varit att översÀttning av kulturspecifika drag alltid involverar nÄgonform av kulturell anpassning, inte minst dÀrför att det teatrala polysystemet och konventioneri mÄlsprÄkskulturen krÀver det för att acceptera översÀttningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut grÀnsen mellan det frÀmmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska övervÀganden avgör valet av pjÀs som skall översÀttasliksom hur denna översÀttning skall vÀrderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt Ättiotal ord och uttryck frÄn skilda omrÄden som representerardet kulturspecifika: sprÄk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhÀlle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har pÄ ett eller annat sÀttvarit föremÄl för kulturell anpassning till mÄlsprÄkskonventionerna..

I denna rapport presenteras olika koncept pÄ hur utformningen av hÄllare till baklyktor kan se ut. Arbetet Àr ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mÀngd olika lösningar har utarbetats dÀr det till slut uppenbarats fyra olika koncept pÄ lösningar. Dessa olika lösningar har vÀgts mot varandra utifrÄn den metod som anvÀnts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept dÀr tanken bakom lösningen Àr att utforma en kapsel som efterliknar det formsprÄk som finns pÄ framlyktorna pÄ lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att fÄ fler lyktor..

Föreliggande rapport har som syfte att uttyda om det finns ett behov hos marknaden för företaget hp;s koncept, skylta.nu, som innebÀr att mindre butiker sjÀlva ska kunna framstÀlla eget skyltmaterial. För att fÄ underlag för rapporten har en undersökning om företaget hp och deras nya koncept gjorts samt en fördjupning i Àmnet marknadsundersökning.Marknadsundersökningen utfördes i form av en enkÀt och djupgÄende intervjuer till mÄlgruppen. MÄlgruppen Àr satt som mindre butiker i hela landet. För att marknadsundersökningen skall vara möjlig har mÄlgruppen delats in i kluster, en galleria i Stockholm och en galleria i BorlÀnge.EnkÀten Àr uppdelad i tre kategorier för att respondenten enkelt ska kunna förstÄ och fylla i den snabbt. Syftet med enkÀten Àr att kunna se hur butiken fÄr sitt skyltmaterial i dagslÀget och om det finns behov av hp;s koncept.Antalet utdelade enkÀter blev 130 stycken ( 80 i Stockholm och 50 i BorlÀnge) med ett bortfall pÄ 26 stycken.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund Àn deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier frÄn olika lÀnder ingick i denna litteraturstudie, dÀr forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. VÄr studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sÄgs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstÄr. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvÄrdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor sÄg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansÄg att tillgÄng till tolk skulle underlÀtta vÄrden..

Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Vi avser att undersöka vilka motiv företag har nÀr de vÀljer att samarbeta kring varumÀrken samt vad det kan uppkomma för fördelar och nackdelar med allianserna. Vi vill Àven ta reda pÄ vilka faktorer det finns för att lyckas med en varumÀrkesallians. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med fem allianser inom olika branscher. Det vanligaste motivet till att ingÄ en varumÀrkesallians Àr att kunna skapa ett mer framgÄngsrikt koncept Àn tidigare.

Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess av en fo?rvarings- och doseringsbeha?llare fo?r livsmedelspulver. Rapporten a?r en del av examensarbete fo?r ho?gskoleingenjo?rer i maskinteknik.Konsultfo?retaget Technogarden Engineering Resources AB i Karlstad har fa?tt i uppdrag av kunden JPRT Fo?rvaltning AB att ta fram ett separat tillbeho?r till en va?llingmaskin som underla?ttar fo?r konsumenter av denna att underla?tta dosering av va?llingpulver i dess pulvermagasin.Detta innefattar ett konstruktionsarbete da?r en produktutvecklingsprocess utfo?rts fra?n projektplanering, konceptgenerering, konstruktion, materialval och prototyptillverkning och utva?rdering av denna.Arbetet a?r indelat i val av material fo?r den fa?rdiga konstruktionen da?r materialegenskaper, miljo?pa?verkan och ha?lsopa?verkan a?r beslutsgrundande kriterier. Val av koncept har utfo?rts med hja?lp av att granska liknande konstruktioner, generera mo?jliga koncept och pa? ett objektivt sa?tt ga? vidare med det la?mpligaste konceptet fo?r konstruktion.

VÄrt syfte med studien Àr att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lÀrare förhÄller sig till social och kulturell problematik. Hur tÀnker och samtalar rektorer och lÀrare kring mÀnniskosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhÄller sig rektorer och lÀrare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svÄrigheter och dilemman uppstÄr i arbetet med att omsÀtta lÀroplanens grundlÀggande vÀrden i praktiken? I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med övergripande intervjuomrÄden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lÀrare, tvÄ rektorer samt fyra lÀrare samtidigt, vid en gruppintervju.

Examensarbetet undersöker huruvida en blisk kan förses med ett heltÀckande tak över bladtopparna. En blisk Àr en skiva och blad som Àr tillverkat i ett stycke. Som referens under arbetet anvÀnds en befintlig blisk frÄn provkompressorn Hulda. MÄlsÀttningen med att förse blisken med ett tak Àr att taket ska stabilisera konstruktionen genom att förstyva bladen och höja frekvenserna för de lÀgsta egenfrekvenserna samt eliminera lÀckflödet över bladen. Under arbetet undersöks material, tillverkningsmetoder, tillverkningskostnader samt de risker som finns vid anvÀndning av den takförsedda blisken.