Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

Denna rapport gÄr igenom processen av att skapa ett sÀljande koncept och förklarar hur man genom att ta ett steg ut ur en organisations trygghetszon kan locka nya besökare och intressenter. I det hÀr examensarbetet har vi skapat ett marknadsförandekoncept för StudiefrÀmjandets ledarutbildningar. Uppdraget var att vÀcka ett större intresse kring utbildningarna och verktygen vi har anvÀnt oss av Àr digitala medier. Tillsammans med en kortfilm har vi skapat en prototyp till ett modulverktyg som i kombination med filmen fungerar som en inspirationsplats för ledarutbildningarna. Modulen som helhet har tre uppgifter; att inspirera, att motivera och att uppmana till handling.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

I en allt mer globaliserad vÀrld stÀlls högre krav pÄ företagens effektivitet och flexibilitet, detta har bland annat medfört stora satsningar pÄ produktionsutveckling, vilket till slut föranlett lean production. PÄ grund av att de traditionella styrsystemen inte anses vara anvÀndbara för företag som arbetar med lean production utvecklades lean accounting, som Àr ett relativt nytt koncept som anses ha utvecklats för att ta hÀnsyn till lean productions pÄverkan pÄ hela verksamheten. DÀremot kan företag inte anta att det enbart handlar om att hitta ett koncept och för att dÀrefter tillÀmpa konceptet. Denna studie syftar dÀrför till att beskriva hur ledningsgruppen i tillverkande SMF mottar lean accounting och att beskriva det första steget i utformningsprocessen hos tillverkande SMF. Detta har genomförts genom observationer med hög nÀrvaro och Àven sintervjuer med en ledningsgrupps medlemmar pÄ ett tillverkande SMF.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvÄrdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

Titel: Hur fÄr man ?Carmen? att gÄ pÄ ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svÄrigheter att nÄ en publik med en bred etnisk mÄngfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund Àn svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna Àr studenter vid MÄngkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande frÄn GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare pÄ Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskÀlen till att de representanter för den etniskt mÄngfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i sÄ stor utstrÀckning, frÀmst hÀnger samman med brist pÄ vana och erfarenheter, och i förhÄllandevis liten grad hÀrrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker Àr ekonomiska förutsÀttningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissÀttning. Det utmÀrkande för gruppen som helhet Àr nÄgot begrÀnsade kunskaper i svenska sprÄket.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieungdomar tÀnker och reflekterar kring begreppet mÄngkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. TvÄ fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje Äret pÄ gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mÄngkultur. Flera av dem menar att det innebÀr betydligt fler problem i samhÀllet Àn det ger möjligheter. Det uttrycks Àven en viss motvilja till att leva i ett mÄngkulturellt samhÀlle och flera av deltagarna talar till förmÄn för ett monokulturellt alternativ.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om intag av kokosfett, i j?mf?relse med annan k?lla rik p? m?ttat fett, har en annorlunda p?verkan p? postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus och baserades p? tre s?kblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som unders?kte postprandiella triglycerider i blodet m?tt som AUC och maxv?rde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan k?lla till m?ttat fett.

I denna uppsats har jag valt att titta nÀrmare pÄ den svenska sinnessjukvÄrdens syfte, verkan och utveckling, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar endast Salberga mentalsjukhus, eftersom det varit en teknisk omöjlighet att granska samtliga svenska mentalsjukhus. Jag har tittat nÀrmare pÄ varje enskild behandlingsmetod som förekom pÄ sjukhuset mellan Ären 1930-1963 dels för att uppmÀrksamma den vanvÄrd som förekom och dels för att se hur vÄrden förÀndrades i takt med samhÀllsutvecklingen. Underlaget till studien kommer frÄn ögonvittnesskildringar, rapporter samt tidigare utgiven litteratur, samtliga huvudkÀllor har en direkt koppling till Salberga mentalsjukhus. De slutsatser jag kunnat dra av arbetet har varit att det förekommit stora förÀndringar under Ärens lopp.

Populariteten för optionsprogram som belöningssystem har ökat de senaste Ären. Företags allmÀnna Äsikt Àr att optionsprogram Àr det frÀmsta alternativet om de vill öka prestationen och motivationen hos nyckelpersoner men Àven ökad riskbenÀgenhet Àr en viktig aspekt. Litteraturen visar dock att Äsikterna kring optionsprogram som belöningssystem till anstÀllda skiljer sig Ät. Problematiken ligger frÀmst i om optionsprogram fÄr den effekt som företagen efterstrÀvar. Syftet med denna uppsats Àr att identifiera motiv för tillÀmpning av optionsprogram som belöningssystem samt undersöka mÄlöverensstÀmmelse mellan avsedd effekt och verkan av optionsprogram som belöningssystem.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan talar om att hantera kulturkrockar och kulturell mÄngfald i skolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ vi tror att det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad skolmyndigheterna sÀger och undervisningens innehÄll. Vi tar Àven upp lÀrarens bemötande och betydelsen av vilken instÀllning lÀraren har. Vi har undersökt hur 8 lÀrare beskriver sitt arbete med en mÄngkulturell klass.

SjĂ€lvstĂ€ndigt arbete, 15 högskolepoĂ€ngÖversĂ€ttarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Sigrid DentlerExaminator: Ingmar Söhrman.

BakgrundGlobalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma vÀrderingar, tro och livsÄskÄdning. Inom vÄrden kan de interkulturella mötena skapa situationer som krÀver speciell kompetens frÄn sjuksköterskor samt frÄn övrig vÄrdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar vÀletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstÄr inom vÄrden kan Àventyra patients omvÄrdnad samt pÄverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvÄrdnad.MetodEn litteraturöversikt har anvÀnts med avsikt att beskriva forskningslÀget gÀllande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvÄrdnad.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.