HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

Med hÀnvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag lÀggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hÀnvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhÄllningssÀtt har vi undersökt detta problem med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgÄtt frÄn FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfÀren samt styrsystemet och modellen har anvÀnts för att analysera insamlad empiri samt strukturera resultatet. Studien har pÄvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

Uppsatsen behandlar hur barn med annan kulturell bakgrunds bildvÀrldar skiljer sig frÄn den svenska normen. Vad Àr det som gör att vissa elever har svÄrare Àn andra i bildundervisningen? Hur kan vi arbeta som bildlÀrare och vilka kunskaper bör vi ha för att bÀst bemöta olika sorters bildkompetenser? Studien behandlar bildsprÄket och gör jÀmförelser med det talade och skrivna sprÄket. Den behandlar vikten av att arbeta bildsprÄkligt med barn i olika stadier för att fÄ ett utvecklat bildsprÄk. Vidare belyser jag ocksÄ vikten av att lÀrare fÄr en bred kulturell kÀnnedom för att undervisa pÄ bÀsta sÀtt.

Historiskt har det skett en betydande förÀndring gÀllande allmÀn instÀllning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gÄ i terapi Àr inte lÀngre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmÀnna debatten. Den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och dÀrmed Àven behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrÄn kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i Älder 18-25 Är frÄn Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervÀgande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad dÀr informanter frÄn Jokkmokk var mindre positivt instÀllda till attberÀtta för sin familj om de skulle söka och gÄ i samtalsbehandling och att media i störreutstrÀckning pÄverkat deras instÀllning. NÀr det gÀller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt instÀllda till att berÀtta för bekanta om de skulle sökaoch gÄ samtalsbehandling.Studien bekrÀftade inte vÄrt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.

MÀlarvillan Àr ett företag arbetandes inom smÄhusbranschen. Företagets huvudkontor Àr belÀget i centrala VÀsterÄs.MÀlarvillan ska bygga ett nytt bostadsomrÄde, de vill designa detta omrÄde pÄ ett unikt sÀtt som idag inte existerar i VÀsterÄs. Problemet Àr att MÀlarvillan inte vet hur detta omrÄde ska sÀrskilja sig frÄn de idag existerande bostadsomrÄdena.MÄlet med arbetet har varit att hjÀlpa företaget MÀlarvillan med att skapa ett koncept för det framtida omrÄdet. Det Àr ett unikt omrÄde som MÀlarvillan tÀnker bygga och studenterna fick till uppgift att ta reda pÄ om det fanns intresse i VÀsterÄs för det nya projektet. I den undersökning som gjordes undersöktes ocksÄ vilka attribut som ansÄgs vara viktiga i det nya omrÄdet.Syftet med arbetet var att tillsammans med MÀlarvillan skapa ett koncept för det framtida omrÄdet som MÀlarvillan planerar att bygga samt att redogöra för hur en sÄdan konceptutvecklingsprocess kan se ut.För att fÄ fram ett trovÀrdigt och anvÀndbart koncept gjordes en research med hjÀlp av relevant litteratur, fokusgruppsundersökning och en enkÀtundersökning.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mÄngfald uppfattas bland nÄgra pedagoger pÄ tre svenska skolor som Àr mÄngkulturella arenor. VÄr undersökning ingÄr i forskningsfÀltet MÄngfald i förskola och skola. VÄrt syfte med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mÄngfald. Detta pÄ grund av att fÄ en ökad förstÄelse och samtidigt fÄ fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog pÄ bÀsta möjliga sÀtt kan hantera de olika situationer som uppstÄr pÄ grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare Är pÄ tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och dÀrefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog.

Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

Denna rapport innefattar skapandeprocessen för en spelkaraktÀr. Vilka metoder som anvÀnds i dagens industri och vilka verktyg som artisterna anvÀnder för att en 3dkaraktÀr till next-gen spel. Den undersöker Àven vilka slags tekniker som anvÀnds för att skapa en personlighet och ett utseende som gör karaktÀren minnesvÀrd. Vilka metoder som kan anvÀndas för att skapa en viss kÀnsla hos karaktÀrer. Rapporten gÄr ocksÄ igenom en av alla de olika vÀgarna man kan ta för att skapa en karaktÀr frÄn koncept till fÀrdig spelkaraktÀr.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

I denna rapport redovisas ett examensarbete för högskoleingenjörer inom produktutveckling med inriktning industriell design. Arbetet Àr utfört pÄ företaget Mase Brush AB i Eskilstuna och innefattar produktutveckling av ett kassettborstsystem. Kassettborstsystemet anvÀnds till att sopa bort snö frÄn flygbanor samt för att ta bort eventuella gummirester och smuts under sommaren.  Problemet studenterna fick baserades pÄ en hypotes som skulle bevisas. DÀrefter har studenterna utvecklat ett koncept som löser problemet. Hypotesen innefattar teorier om en sÄ kallad flÀkteffekt som gör att ett luftdrag skapas som drar med sig snö till fel sida av systemet. Detta gör att flygbanorna inte blir helt fria frÄn snö. Studenterna har bevisat hypotesen med hjÀlp utav enklare datasimuleringar samt tillverkat en prototyp som tester utförts pÄ.

Processen vid framtagandet av en ny produkt kallas New product development (NPD). Denna process innehÄller 6 steg som ska hjÀlpa företaget vid utvecklingen av en ny produkt. Det andra steget i denna process Àr konceptutveckling. Utvecklingen av ett koncept Àr en lÄng process som innehÄller 7 steg som ska hjÀlpa företaget utveckla koncept till olika produkter. Processen strÀcker sig frÄn upptÀckt av marknadsmöjlighet till projektplanering.

Bakgrund: MÄngkulturella samhÀllen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra vÀrderingar, seder och levnadssÀtt Àn de som Àr vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar Àven ett nytt sjukdomspanorama med krav pÄ sjukvÄrden som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hÀlso- och sjukvÄrdslagen skall all vÄrd ges pÄ lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvÄrdnadsteori gÄr ut pÄ att en professionell, kulturellt anpassad omvÄrdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhÄllningssÀtt och med kulturell medvetenhet hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vÄrdpersonal och hur detta pÄverkar vÄrden.