Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla.

Scenskifte är ett utvecklingsprojekt på uppdrag av Ystads Teater AB. Projektet har under våren 2005, i nära samverkan med teaterns styrelse och ledning, tagit fram koncept för Ystads Teaters verksamhet. Teatern har med hjälp av metoden Effektkarta förtydligat vad de vill skapa, varför verksamheten finns, för vem och hur resultatet ska åstadkommas. De viktigaste målgrupperna för Ystads Teater blev: Barn- och ungdomar, Dagens trogna publik, Arrangörer, Sällanbesökare och Näringslivet. Ystads Teater vill vara en magnifik helhetsupplevelse, öppen mötesplats, nav och symbol för scenkonst i sydöstra Skåne.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan. .

SammanfattningOLW har under en längre period velat utveckla sitt innovativa arbete inom kategorin snacksnöt-ter. De påbörjade ett arbete för att kunna matcha nya produkter bättre mot konsumtions- och köpbeteende. Denna studie hade som syfte att komma fram till två nya koncept inom kategorin snacksnötter och produktionslinjen nötmixer baserat på insikter inom konsumtions- och köpbete-ende. Målet var att få kategorin snacksnötter att växa. Studien genomfördes genom analys av marknadsundersökningar, samt genom direktobservationer.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att utveckla en ny algoritm för att bedöma förarens framförhållningsförmåga. I arbetet ingick att undersöka vilka produkter som finns på marknaden idag, hur en förare kan påverka bränsleförbrukningen samt vilka principerna för Heavy EcoDriving är och hur de kan användas i de IT-lösningar som examensarbetets uppdragsgivare Fleetech utvecklar och säljer.Av två möjliga inriktningar, backkörning och accelerations- och bromsanalys, valdes det senare för utveckling av algoritmen. Tre olika koncept togs därefter fram:? Koncept 1: Utrullningskvot Där tiden som föraren använder motorbromsen(utrullning) loggas och ställs i relation till den tid som bromsen används.? Koncept 2: Accelerations- och bromskvot Där den hastighet som bromsas bort ställs i relation till den hastighet som har accelererats upp för att ge ett mått på bortbromsad energi.? Koncept 3: Framförhållning Detta koncept är tredelat. Antalet korta stop, tiden mellan broms och nästa acceleration samt hur mycket utrullning en enskild inbromsning innehåller.Koncepten modellerades och simulerades varefter de omsattes till kod.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

I denna rapport presenteras olika koncept på hur utformningen av hållare till baklyktor kan se ut. Arbetet är ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mängd olika lösningar har utarbetats där det till slut uppenbarats fyra olika koncept på lösningar. Dessa olika lösningar har vägts mot varandra utifrån den metod som använts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept där tanken bakom lösningen är att utforma en kapsel som efterliknar det formspråk som finns på framlyktorna på lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att få fler lyktor..

Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militäraoperationer i bergsterräng och belysa vilka aspekter som påverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara på syftet med uppsatsen har följande studiefråga ställts: Hur använde USA den grundläggande förmågan verkan för att påverka motståndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har använts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. Därefter studerades svenska doktriner och reglementen avseende teorier om grundläggande förmågor och hur verkan uppnås i striden.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i två olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mångfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi valde att jämföra två förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sätt att tänka kring uppdraget avseende kulturell mångfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, där majoriteten av barnen är flerspråkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige där majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har föräldrar som också gjort det. Syftet med arbetet är att via intervjuer närma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mångfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. Våra huvudfrågeställningar är: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstår etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstår i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi utifrån det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och värderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. Vårt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som på ett eller annat sätt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån tre teorier; etik, makt och mångkulturalism.