Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året. Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskolor som har fått kritik för bristande arbete med kulturell mångfald och som har en liten etnisk mångfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mångfaldsfrågor i verksamheten. För att besvara syfte och frågeställningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Efter transkriberingen gjordes en innehållsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mångfald i en svensk förskola, förhållningssätt och förverkligandet av läroplanens mål) trädde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollärare. Studien visar även hur förskollärarnas uppfattningar om mångfald och mångfaldsarbete ser ut och hur förskollärarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhället..

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

Följande rapport är en dokumentation och utvärdering av värdegrundsarbetet på Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med Värdegrundscentrum i Umeå, Skolverket och Luleå tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och längre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. Främst har arbetet syftat till att främja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. Utvärderingen har utförts i form av enkäter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

   Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 1 till 6 arbetar med språkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andraspråk. Studien baseras på åtta intervjuer som genomfördes på två skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andraspråk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har färre. Skolorna kommer även att jämföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att främja språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk är större bland lärarna på den mångkulturella skolan.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvårdenSyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik.