Integration är ett komplext begrepp som kan ses utifrån flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgår från olika typer av värdeord baserade i en gemensam värdegrund. Centrala begrepp i detta är demokrati, acceptens och alla människors lika värde. Syftet med uppsatsen är att kartlägga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan användas, eller har använts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfältet drama och integration? Vad säger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja några teman och i så fall vilka?Som metod används en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar på utvalda begrepp som ingår i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier där drama används som metod i integrationsprocesser.

Tack vare ständigt förbättrade metoder för diagnostisering ökar antalet patienter med diagnosen cancer. Syftet: Syftet var att belysa cancerpatienters uppfattning om sjukdomen cancer utifrån ett kulturellt perspektiv. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökning gjordes i PubMed och CINAHL. Resultaten i studien byggde på tio valda artiklar.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver dem. Studien är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjälp av teoretiska begrepp från Bachtin, Øksnes och Huizinga.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Idrotten fyller en värdefull funktion i vårt samhälle, den verkar som en inspiration och är främjande för den allmänna folkhälsan. Idrotten har även en uppfostrande egenskap för unga i samhället och sysselsätter många människor som få andra företeelser kan mäta sig med. Det är därför av vikt att elitidrotten framstår som ett föredöme, eftersom dess värderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. Våld inom sport, och i synnerhet inom ishockey, är vanligt förekommande i dagens samhälle. Faktum är att det inte existerar någon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen från de allmänna lagreglerna om skadestånd och straffansvar.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

AbstractBarns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen.

Syftet med denna uppsats är att:? ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.? undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.? undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ?öronmärkta? pengar till kommunerna.Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ?policy? för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt..

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci?s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919?s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony.

Syfte: Att undersöka identitetsuppbyggnaden hos framgångsrika, globala organisationsvarumärken och hur denna identitet kommuniceras till kunderna. Metod: Uppsatsen är skriven på uppdrag av Gambro. Vi har valt att göra en kvalitativ, jämförande studie av sju fallföretag verksamma inom hälsovårdsbranschen, alla med framgångsrika, globala organisationsvarumärken. Den teoretiska ramen utgörs av en syntes mellan konsument- och organisationsvarumärkesteori. Slutsatser: (1) Identifikation av fem identitetskomponenter och tre kommunikationskomponenter ingående i globala organisationsvarumärken.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med detta studium är att studera skillnader och likheter i attityder angående inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gå i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland några av skolans aktörer i de respektive länderna. Som metod användes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioårig skolgång i de båda länderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga målet i Sverige är ?en skola för alla?, men i praktiken går skolan mot allt större segregering av elever.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

En studie har gjorts av fem bildredaktörer på läromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn på sin yrkeskunskap, förhållandet till andra pedagoger samt visuell läskunnighet, har utmärkande resonemang hos informanterna uppmärksammats och analyserats. Det resonemang de själva fört kring sin yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer är en yrkesgrupp som tydligt betonar, först och främst, sin erfarenhet men även sin intuition som de viktigaste komponenterna när man väljer bilder till skolelever, då ingen specifik utbildning konstituerar professionen. Utifrån deras resonemang har framhållits synen på bland annat visuell läskunnighets betydelse i främst läromedlen men även utifrån skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens yrke, i likhet med läraryrket, har en pedagogisk utgångspunkt ser bildredaktörerna som självklart men har inte enbart positiv inställning till hur samarbetet med lärare och läromedelsförfattare kan vara.