Redaktionella annonser är en typ av marknadsföringskanal som har expanderat kraftigt på marknaden. Syftet med denna uppsats är att beskriva varför företag väljer att sprida sitt budskap genom redaktionella annonser i tematidningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat tio företag som har annonserat redaktionellt. Avsnitten teori, företagserfarenheter av redaktionella annonser och analys är upplagda efter fyra huvudrubriker; marknadskommunikation, trovärdighet, etik och marknadsfokus. Det vi har kommit fram till är att anledningen till att företag väljer att annonsera redaktionellt är för att det är en kommunikationskanal som erbjuder företag en chans att synas på marknaden.

Syftet med denna studie var att undersöka skolår 4 elevers förståelse av likhetstecknet. Vi ville även studera hur symbolen presenteras i elevernas läroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan påverka deras förståelse av begreppet. I studien använde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av läroböcker för skolår 3 och 4. Vår undersökning visar att även om eleverna uppvisar bra förståelse av likhetstecknet när de löser uppgifter av strukturell typ, har de svårigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhävs i läroböckerna för åk 3 minskar betydligt i läroböckerna för åk 4.

Abstract : Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen.

Sedan år 2000 är romer tillsammans med fyra andra grupper erkända som etniska minoriteter i Sverige, vilket fått konsekvenser bland annat för modersmålsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell särart och samtidig integration, där skolans personal ställer sig frågande till hur man ska möta en främmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetsspråk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika språken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska få undervisning på rätt variant inte uppfylls..

Uppsatsen behandlar hur kläder kan fungera som ett kommunikationsmedelinom organisationen, där frisöryrket studeras specifikt. Kläderna betraktas ur ett kulturellt perspektiv där semiotiken används explicit för att studera kläderna. Uppsatsen kommer fram till att kläder har en stor inverkan på bäraren och de personer som implicit påverkas. Teoriavsnittet går igenom semiotiken och den kulturella delen, sedan redovisas metoden som används. Vidare ges inblick i kläders signalsystem vad det gäller fysisk- och kulturell form.

This study is an attempt to shed light on the importance of fiction as a bridge between different cultures and traditions. The objective of this essay is threefold. First it explores the potentiality of fiction as a communication channel between different cultures, societies and social groups. Secondly, it studies the availability of foreign fiction in Swedish language. And thirdly it tries to approach and analyze the structures and mechanisms behind that availability.

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

När en recessiv sjukdom studeras i en släkt används jämförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjälp av datorsimuleringar som utgår från modellering av arvsförloppet kan information erhållas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartläggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som på ett verklighetsnära sättmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att få referensdata.Java-programmet har använts för att undersöka den genetiska likheten mellan besläktadeindivider. Informationen som erhållits har använts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. Utifrån dessa uppskattningar fastslås att fördelningarnahar relativt låg varians på grund av genomets extensiva totala genetiska längd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvärde.Dessutom fastställs att mäns och kvinnors olika genetiska längder bidrar med skillnaderi varians..

Andersson, Maria och Claesson, Karin (2006). Vad är kunskap egentligen? Några grundskoleelevers tankar om kunskap och lärande. (What is knowledge anyway? Some secondary school pupils´ thoughts about knowledge and learning) Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering..

Vi har i vår uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, då den är baserad på universella värderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella värderingarna. Vi menar att detta påverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och påstår med stöd i den dialektiska synen på utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det är omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling då förändring, ur en kulturell aspekt, är något man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Det blir i dagens företag allt viktigare att få anställda att agera i likhet med företaget, attfå anställdas mål att sammanfalla med verksamhetens. Det finns många sätt att gå tillvägaför att åstadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats ärämnade just för detta ändamål och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation ochkontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier är The Nuance Groupe,belägna på fem kontinenter världen över. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hurTNG arbetar för att styra sin personal utifrån fyra styrningsstrategier nämligen:belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus..