Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

I vår undersökning ville vi belysa unga förtagenerations-invandrarkvinnors identitets förändring. Dessa unga kvinnor lever under inflytande av två kulturer där deras identitetstillhörighet till sitt ursprung oftast bestäms av ett essentialistiskt synsätt, vilket innebär att den definieras av ett gemensamt ursprung och en speciell kulturtillhörighet. Men kvinnorna i vår studie visar att deras identitet egentligen bygger mer på ett konstruktivistiskt synsätt där den kulturella identiteten inte bestäms av en gemensam tillhörighet utan att identiteten förändras och omskapas hela tiden beroende på den situation man befinner sig i. Vi har gjort ett urval där vi har valt aktiva och kvinnor som har ansträngt sig för att integreras i det svenska samhället och inte valt ?den traditionella hemmafrun?.

I svensk rätt anses aktiebolag i likhet med andra juridiska personer varken kunna begå brott eller kunna straffas. Trots det kan brott uppenbarligen begås inom ramen för aktiebolags verksamhet. Denna framställning utreder företrädesvis aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet. Vidare undersöker framställningen hur aktiebolagsföreträdares straffansvar för underlåtenhet att företa handlingar i aktiebolagets verksamhet förhåller sig till innebörden i begreppet företagaransvar. Framställningen utreder därför möjligheter att inom det rådande svenska rättsläget urskilja straffansvarig person för brott begångna inom ramen för aktiebolags verksamhet..

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärares syn på lärande i mångkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att få en tydligare bild gällande vilka hinder respektive möjligheter förskollärareupplever i detta arbete. Med hjälp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollärare och en med en förskolechef - har vi fått en klarare bild över hur förskollärare ser på arbete med lärande i en mångkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollärare arbetar med lärande hos barn med annan kulturell bakgrund på ett likartat sätt. De lägger dock en stor tyngd på språket och barns språkutveckling. Likformigheten anges bero på brist på tid och resurser. Men vår tolkning är även att det finns en stor osäkerhet hos förskollärarna gällande hur arbete i en mångkulturell förskola kan bedrivas.

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärares syn på lärande i mångkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att få en tydligare bild gällande vilka hinder respektive möjligheter förskollärareupplever i detta arbete. Med hjälp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollärare och en med en förskolechef - har vi fått en klarare bild över hur förskollärare ser på arbete med lärande i en mångkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollärare arbetar med lärande hos barn med annan kulturell bakgrund på ett likartat sätt. De lägger dock en stor tyngd på språket och barns språkutveckling. Likformigheten anges bero på brist på tid och resurser. Men vår tolkning är även att det finns en stor osäkerhet hos förskollärarna gällande hur arbete i en mångkulturell förskola kan bedrivas.

På frågan om vad verksamhetscheferna har för åsikt om hur de skulle kunna förhindra långtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension på sin avdelning så tar många i likhet med ambulanscheferna upp fysisk träning och ergonomi som områden där de lägger stor vikt. Ingen nämner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet på vad den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningarna är, nämligen muskel ? skelettskador, så kan fysisk träning och ergonomi vara riktiga metoder. Stämmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del på fritiden så är arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till långtidssjukskrivningarna. Men det finns skäl att tro att denna bild inte riktigt är sann..

Studien har genomförts med en kvalitativ metod och består av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsättningar på ett särskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrån de regler och förhållningsätt hos personalen som råder där och hur de agerade utifrån det handlingsutrymmet. I studien använde vi oss av Layders teori om sociala domäner för att bättre kunna förstå forskningsområdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begränsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svårigheterna som visade sig bestod i att få ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att få igenom att ha sin partner övernattandes krävdes att man själv utkrävde ökat handlingsutrymme.

Många elever uppvisar bristande förståelse för likhetstecknets innebörd då de hanterar tecknet som ett operationstecken, istället för en symbol för likhet och balans. Denna studies syfte var att undersöka matematikundervisningens möjligheter att utveckla elevers förståelse för likhetstecknet i årskurs 1. Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av två lärare i årskurs 1 samt semistrukturerade intervjuer och kunskapstester av nio av deras elever. Resultatet visar att nästan hälften av eleverna förknippar likhetstecknet med en räkneoperation vilket antyder att deras uppfattning kan behöva utvecklas för att bli mer statisk. För att råda bot på detta föreslås en noggrann granskning av elevernas läromedel samt så kallad utvecklande undervisning (development teaching)..

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. Därigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser påverkar elevers tillgängliggörande av hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll och därmed säga något om huruvida implementering av utbildning för hållbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av åtta elever från två olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrån Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser på hållbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillägnar sig hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lägre social klass som studerar på yrkesförberedande program från att lära sig om och bli engagerade i frågor om hållbar utveckling. Men studien visar också att skolan har stora möjligheter att påverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bättre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framträder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna utformar miljön på förskolan så att den tilltalar barn för utveckling, lek och lärande. Frågeställningarna gäller på vilka sätt miljön på förskolan ger barn möjlighet att utvecklas i likhet med läroplanens mål och hur barns synpunkter tas tillvara vid skapandet av miljön. För att få underlag till arbetet från praktisk verksamhet i ämnet gjorde jag observationer på tre olika förskolor och intervjuade tre pedagoger. Resultatet visade skillnader i pedagogernas utformande av miljön på förskolan. Utformningen av miljön såg olika ut på förskolorna liksom tillvaratagandet av barnens synpunkter.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Dagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller påannat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningenförklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet meddet välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligtutseende eller beteende.

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gångsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade på framgångsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgått från Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv på ar- betet. Vidare är studiens teori uppdelad i två delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats på tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.

The aim of this study was to illuminate the experience of climacteric in women with different culture backgrounds. The method was a literature review. Results are made of nine scientific articles. Sex main themes come out. The results are showing that the experience of climacteric is varying from woman to woman and from culture to culture.