Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

The aim of this bachelor?s thesis is to develop knowledge about how librarians experience their professional identity, argue for their competence and describe their profession based on their professional skills, tasks, and status. The method that is used to answer the questions of the study is semi-structured interviews with five public librarians. The theory used in this essay is Ørom?s six librarian identities plus Schreiber?s experience intermediate identity.

Syftet med denna uppsats är att pröva om kulturella faktorer kan förklara den mellanstatligavariationen av korruption. En teoretisk genomgång pekar ut Transparency Internationals CorruptionPerception Index, samt Världsbankens Control of Corruption Index som lämpliga indikatorerpå graden av korruption. Som kulturella förklaringsfaktorer används två dimensionersom den amerikanske samhällsvetaren Ronald Inglehart (1997) extraherat ur det världsomspännandeWorld Values Survey-materialet; dessa dimensioner avspeglar en tvärkulturellpolarisering mellan traditionella visavi sekulära värderingar och överlevnadsvärden visaviemancipativa frihetsvärden (Warelius 2007). Inglehart och Welzel (2005) har lagt fram empiriskbevisföring för att socioekonomisk utveckling orsakar kulturell förändring, således användsdenna faktor som bakomliggande kontrollvariabel ? FN:s Human Development Indexnyttjas som indikator på socioekonomisk utveckling.Flera teoretiker framhäver närvaron av formella demokratiska institutioner som en förklaringtill graden av korruption.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet.

Generationsväxlingen inom arbetslivet knackar på dörren och framförallt är det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de närmsta åren.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning personalcheferna anser att kommunerna har någrastrategier inför generationsväxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien är gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsväxlingen inte har några officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna fråga inom teknisk sektor och framförallt då på kommunernas vatten- och reningsverk. Här sker kunskapsöverföring genom en lång introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar på chef- och ledarskapsutveckling. Generationsväxlingen kommer att innebära att ett stort mått av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrån organisationen.

Stroke räknas till en av Sveriges stora folksjukdomar. Att vårda patienter med stroke kräver kompetens om sjukdomens specifika egenskaper och ställer krav på de sjuksköterskor som vårdar dem. Flera studier visar att ett sakkunnigt och engagerat omhändertagande i akutskedet har betydelse för att de negativa konsekvenserna av en stroke ska begränsas. Syftet med studien var att beskriva strokesjuksköterskans erfarenhetsbaserade upplevelse av den optimala omvårdnaden för personer som drabbats av stroke, de första tolv timmarna.Studien är baserad på intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Informanterna är åtta strokesjuksköterskor som samtliga arbetade på en strokeenhet.

Kompetensstegen är ett värderingsinstrument för arbetsledningen där vårdpersonalensförvärvade och behövda kompetens kontrolleras. I Västra Götalandsregionen använder intealla arbetsplatser kompetensstegen och de arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta påolika sätt, detta kan försvåra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesättningar.Studiens syfte är att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvården.För att samla in data har vi använt en enkät med 38 frågor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkätens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte är någon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det ärheller inte ett skäl till att de kvarstannar på en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter är att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer än andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dålig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebär. Förutsättningar för kompetensutvecklingges av närmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.

Detta arbete är ett uppdrag från Luleå kommun. Som kommun erbjuder Luleå ett flertal kompetensutbildningar där främsta målet är att utveckla mänskliga kompetenser i arbetslivet, men även att ge möjligheten till varje person att förbättra sin kompetens under hela sin anställningstid.Det erbjuds också karriärutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. Därför är Luleå kommun intresserade av att ta reda på vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har även tagit fram ett så kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nämligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa är viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev därför att ta reda på om de kompetensutbildningar som Luleå kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

The purpose of this study is to describe how expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six expatriates and surveys answered by nine expatriates. Our study shows that the expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally.

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända.

Purpose of the study was to illustrate how emotional competence can be important for leadership and to explore the possibility of improving emotion perception ability after training. Participants in this study were 40 managers, divided into control and experimental group, within public administration. The participants implemented a data-based emotion perception test, which were done twice at every occasion, with intervention consisting of information or education between test- and retest. The result showed a clear improvement after intervention, in which no difference was found between control and experimental group, which has been discussed on the basis of the likelihood of a training effect occurred between test-retest. Conclusions about emotional competence or leadership ability could not be drawn from the results of the emotion perception test.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger.Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun.Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser.