Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen?Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.

The purpose of this paper is to evaluate the work situation for temporary workers within the field of journalism. During the past decade, influential external forces such as commercialization, new technologies and increased competition have brought great changes within the industry. As a result, employers value flexibility of manpower, not least to reduce cost, where the flexible employee is usually leased by the media company from a manpower company. Today it is a normal practice with manpower companies and this way of hourly paid form of employment. Although the temporary worker can sometimes benefit from this kind of employment, there are also significant setbacks like job insecurity.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

 Bakgrund: Vid litteraturgenomgång kunde tre kunskapsområden relaterade till barns undernäring i ett globalt perspektiv identifieras. Omfattning och åtgärder är väl utforskade ämnen, medan det finns mindre forskning gällande hälso- och sjukvårdens roll och framförallt saknas sammanställd forskning om omvårdnaden av undernärda barn i låginkomstländer. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnaden av undernärda barn i ett globalt perspektiv. Metod: Arbetet genomfördes som empirisk studie med kvalitativ ansats. Analysen av data, bestående av texter från bloggar och reseberättelser skrivna av sjuksköterskor på fältuppdrag, genomfördes stegvis, inspirerat av metoden för berättelseanalys enligt Friberg (2006) samt med stöd av omvårdnadens fyra metabegrepp (Fawcett, 2005).

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Studien utfördes med syfte att belysa några rektorers och lärares syn på skolan som mångkulturell arbetsplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna; Vilka föreställningar har lärare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mångkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lärare på tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer få en ökad förståelse och samtidigt få en bild av hur rektorer och lärare hanterar eventuella problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Bakgrund: Humanitära insatser i kris- och katastrofområden har en historia där sjuksköterskans roll är central. Att komma som sjuksköterska till ett krisdrabbat område med detta enorma ansvar och att jobba under flera veckor, ofta månader, i en ny miljö ställer enorma krav på sjuksköterskans kompetens. Även andra åtskilliga förmågor så som kulturell kompetens, ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet sätts på prov. Sjuksköterskan förväntas vägleda, dirigera och samordna de professioner som jobbar runt sjuksköterskan samtidigt som denne själv ska ansvara för andras säkerhet och omvårdnad. Detta i en värld där natur och människoskapade katastrofer ökat drastiskt de senaste åren.Syfte: Syftet var att beskriva utmaningar sjuksköterskor upplever under ett humanitärt uppdrag.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes.

The aim of the study was to examine which approach future social workers have regarding specific competence in the meeting with lesbian, gay, bisexual, transgender and queer clients. Previous research shows that LGBTQ people have a low confidence towards social services, police and courts and say they face discrimination and degrading treatment to a greater extent than the heterosexual population. Research shows that education and better skills of LGBTQ culture among professionals can change the situation.The essay is based on a model of cultural competence in working with sexual minorities and people with a transgender expression. The model defines the meaning of an LGBTQ perspective and is designed to improve social work with LGBTQ clients.The study is quantitative and empirical data consists of 203 survey responses from students with a long experience of the social work education. The analysis of the results is based on the cultural competence three principles; attitudes, knowledge and skills.

Sverige är ett mångkulturellt land. Den svenska skolan bör därför utformas på ett sätt som gör att alla oberoende av språklig- eller kulturell bakgrund kan förstå och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utländsk bakgrund klarar sig dock sämre i den svenska skolan än vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte är att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svåra inom matematik och so-ämnena för elever med utländsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstå och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsättningar kan skapas för eleverna i deras lärandeprocess.Arbetet bygger på en kvantitativ enkätstudie med 338 elever i skolåren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lärare Det framkommer att en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svåra och att en dubbelt till nära sexdubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten är svåra. Anledningarna till dessa resultat är huvudsakligen att språk och kunskapande går hand i hand, ämnena kräver ett stort ord- och begreppsförråd, god läsförståelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lärare har ansvar för elever med utländsk bakgrunds lärande men att huvudansvaret för elevernas språklärande ligger på svenska som andraspråksläraren och modersmålsläraren.