Sökresultat:
1115 Uppsatser om Kulturell friställning - Sida 59 av 75
BehÄller skandinaver sin skandinaviska ledarstil nÀr de leder i Kina?
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ledare förÀndrar eller anpassar sitt sÀtt att leda, nÀr de arbetar i en annan kultur Àn den de Àr uppvÀxta i. Vi avgrÀnsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, bÄde pÄ plats i Kina och i Sverige. Vi har Àven intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. VÄrt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus pÄ ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.
Könade samtal : En analys av könsmönster i sfi-undervisningen
Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.
Stadsmorfologin i en svensk smÄstad : En studie av Lidköpings stadskÀrnas utveckling
Syftet med undersökningen Àr att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvÄrden samt att se om nÄgra kopplingar till skolans vÀrld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. UtifrÄn tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsÀttningar samt dess mötta motstÄnd, inom KriminalvÄrden. Resultatet frÄn intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehÄllsanalytisk metod. Informanterna Àr tre anstÀllda/tidigare anstÀllda, som pÄ olika sÀtt varit och/eller Àr involverade i dramapedagogisk verksamhet inom KriminalvÄrden.
Lille prinsen möter Juliane House. ĂversĂ€ttningskritisk analys av Antoine de Saint-ExupĂ©rys Le Petit Prince och dess svenska översĂ€ttning i jĂ€mförelse med tvĂ„ engelska översĂ€ttningar
Föreliggande studie Ă€r en komparativ fallstudie dĂ€r Antoine de Saint-ExupĂ©rys LePetit Prince och dess svenska översĂ€ttning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översĂ€ttningskritik. Som jĂ€mförelsematerial till den svenska mĂ„ltextenhar de tvĂ„ engelska översĂ€ttningarna av verket anvĂ€nts. Syftet med undersökningenĂ€r att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella kĂ€lltextenoch dess svenska mĂ„ltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingĂ„ i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversĂ€ttningarfrĂ„n franska till svenska. Originaltexten Ă€r avsedd för bĂ„de barn ochvuxna och kan, om lĂ€saren vill, pĂ„ olika sĂ€tt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig ocksĂ„ ha en synnerligen vĂ€lplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska mĂ„ltexten, men nĂ„gra avvikelsersom pĂ„verkar kompositionen har dock pĂ„trĂ€ffats. Ăven avvikelser som kan pĂ„verkamĂ„lsprĂ„kslĂ€sarnas förutsĂ€ttningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som pĂ„verkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och lĂ€sarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.
Pedagogers arbete med flersprÄkiga barn sett ur ett sociokulturellt perspektiv
Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en Àr specialpedagog anser sig arbeta med flersprÄkiga barn i en förskoleklass.Studiens ansats Àr kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod anvÀnds semi- strukturerade intervjufrÄgor, dÀr fem pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flersprÄkiga barn. Studiens analysbegrepp Àr det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet.Enligt forskning Àr hur pedagoger bemöter flersprÄkiga barn betydelsefullt för barns sprÄkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flersprÄkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmÄl.I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flersprÄkigheten har mÄnga fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter.
En heterotopologisk analys av den kulturella infrastrukturen i Göteborg: Rio Rio-bÄten pÄ kollisionskurs med ett stadsplaneringsmaskineri pÄ drift.
This essays overarching aim is to contribute to the theoretical discussion of transformation processes that are shaping the urban landscapes and further to problematize contemporary planning discourses in Sweden. Drawing on the concept of Foucault?s heterotopia and actor-network theory for spatial analysis, the paper seeks to analyze the complex urban landscape transformation process as an emergent property of human and non-human actor-networks seeking to transform and order space. With the district of Rosenlund in Gothenburg as a starting point, this thesis intends to examine how the cultural infrastructure - used by the residents and visitors of the city - are related to the city's planning and development processes. The case study is based on a boat (Rio Rio) in Rosenlund canal that is defined as a cultural infrastructure.
?I Sverige fÄr vi inte slÄ vÄra barn, punkt!? - en studie om aga och kulturella betingelser
Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.
Vi lever alla i en enda vÀrld - Förskolan som integrationsprojekt
BakgrundI tidigare forskning har det framkommit att den svenska skolan och förskolan inte kommitsÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration och utvecklande av interkulturelltförhÄllningssÀtt. Vidare visar tidigare forskning ocksÄ att förskollÀrare i stor utstrÀckning anvÀnder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssÀtt. HÀr finns ocksÄ belagt att förskolan som kulturell arena Àr en lÀmplig plattform för integration och för det förebyggande arbetet med att motverka dikotomier som exempelvis ?vi? och ?dom?.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka ett pÄgÄende integrationsprojekt som syftar till att öka antalet möten mellan barn frÄn segregerade omrÄden i en kommundel i södra Sverige. Undersökningens huvudsakliga fokus kommer att beröra pedagogers, arbetsgivares och projektledares uppfattningar kring integration i förskolan samt vilka förvÀntningar som finns kring det pÄgÄende projektet.MetodFör att inhÀmta analyserbart material till studien har verktyget selfreport anvÀnds.Selfreport innebÀr att respondenterna ombeds svara pÄ frÄgor i löpande text.Respondenterna bestÄr av tre förskollÀrare, tvÄ arbetsgivare och tvÄ projektledare.Resultatet har sedan analyserats kvalitativt.ResultatResultaten visar att de tillfrÄgade pedagogerna, arbetsgivarna och projektledarna innehar liknande uppfattningar kring vad begreppet integration stÄr för och de uttrycker att de tror att ökad integration leder till ökade möjligheter till lika villkor i samhÀllet.
Idrott och hÀlsa som integrationsarena? : IdrottslÀrares syn pÄ Àmnet Idrott och hÀlsa som integrationsarena vid undervisning av invandrarelever
I dagens svenska samhÀlle finns det mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund och skolan har blivit en plats dÀr möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan Àr en av de viktigaste institutionerna dÀr olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet menar att internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskor att leva i en kulturell mÄngfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig pÄ att se hur lÀrare jobbar med invandrarelever i de teoretiska Àmnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen nÀr det gÀller Àmnet Idrott och hÀlsa och integration.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hur Àmnet Idrott och hÀlsa fungerar som en integrationsarena, det vill sÀga hur lÀrarna ser pÄ problem och möjligheter i undervisningen nÀr det gÀller att integrera invandrarelever i skolans vÀrld och i det svenska samhÀllet.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa. Dessa lÀrare har Àven erfarenhet av undervisning av bÄde invandrarelever och svenska elever. VÄr undersökning visar att idrottslÀrarna ser invandrareleverna som en tillgÄng i undervisningen, eftersom alla kan ta lÀrdom av varandras olikheter.
Kulturell identitet: ett hot eller en möjlighet? - pedagogers reflektioner kring interkulturellt arbete i skolan
UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att pedagoger idag stÄr inför nya utmaningar pÄ grund av ett allt mer mÄngkulturellt Sverige. Flera av skolans styrdokument har tagit det mÄngkulturella i beaktande genom att införliva ett interkulturellt perspektiv som ska genomsyra hela skolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur pedagoger reflekterar kring att arbeta i dagens mÄngkulturella samhÀlle och hur medvetna de Àr om de riktlinjer som finns. VÄrt syfte Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till elevernas religiösa tillhörighet samt om tillhörigheten integreras i undervisningen. Som underlag för undersökningen ligger en teoretisk litteraturorientering.
Bakgrunden till ett förbud : En komparativ undersökning av Stockholmspressens rapporteringar kring hÀndelserna i Frankrike mellan maj och februari 1790
Denna uppsats Àr en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrÄn morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan vÀst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. DÀr Madrid och London fÄtt representera det vÀsterlÀndska medan Moskva stÄtt för det österlÀndska.
Presentation av den kvinnliga modellen i reklam
Den hÀr undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue
representeras. Uppsatsen baseras pÄ tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder frÄn modemagasinet Vogue, dÀr jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor frÄn olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har anvÀnt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.
Drömrummet : Ett designpedagogisk projekt kring barns rum
Detta Àr ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frÄgan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestÀmma och hur tÀnker barnens förÀldrar om utformningen?Syftet med undersökningen Àr att belysa barns rum hemma. Med utgÄngspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och pÄ sÄ sÀtt kan ocksÄ en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlÀngningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och lÄter barn vara medskapare av miljö. Det Àr viktigt att betona att det bara Àr en barnrumsdiskurs bland mÄnga.
Integration genom Idrott och hÀlsa : En kvalitativ intervjustudie av hur elever med utomeuropeisk etnicitet upplever Àmnet Idrott och hÀlsa som en integrationsarena
IdrottsÀmnet som en möjlig vÀg till integration har under de senaste tre decennierna fÄtt allt mer uppmÀrksamhet i forskarvÀrlden. Forskare har hÀvdat att integrering, bÄde in i skolans och samhÀllets struktur, har stora möjligheter att ske genom anvÀndandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande sprÄk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att frÄga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena Àr. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsÀmnet som integrationsarena. Genom att ta reda pÄ deras Äsikter och upplevelser hoppas vi kunna fÄ en bÀttre uppfattning om idrottsÀmnet har eller inte har en integrerande roll och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.
Distribuerade kognitiva system i hÀlso- och sjukvÄrd : En fallstudie utifrÄn "DiCoT" (Distributed Cognition for Teamwork)
Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.