Sök:

Sökresultat:

1115 Uppsatser om Kulturell friställning - Sida 32 av 75

Arbeta och leva i Kina : Upplevda kulturella skillnader frÄn ett svenskt perspektiv

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor dĂ€r tillfĂ€lligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlĂ€tta anpassningar vid arbete och fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade pĂ„ betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. KommunikationssvĂ„righeter fanns bĂ„de under arbete och vid fritid vilket berodde pĂ„ sprĂ„ket i sig samt olika kommunikationsstilar.

Maktens identitet -En intersektionell textanalys av barnböcker

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lÄnade böckerna av förskolor och skolor pÄ Malmös stadsomrÄdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus pÄ etnicitet och genus. Analysmetoden Àr influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförstÄelse- förstÄelse samt förklaring- förstÄelse. Vi presenterar ett sÀtt att tolka barnböcker som lÀses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om Àn begrÀnsade i kulturell mening.

VÀgledning för ensamkommande ungdomar -en studie om etableringsprocessen

I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.

ATT BELYSA SJUKSK?TERSKANS ERFARENHETER I V?RDEN AV PATIENTER MED ALKOHOLBEROENDE En strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Elevers natursyn som grund för miljöengagemang - en intervjustudie

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna stÄr i relation till deras uppfattning om hÄllbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrÀtten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lÀrarens undervisning, men Àven den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det Àr elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden anvÀnts. Kvalitativa intervjuer har hÄllits med sju elever i Är sex samt den undervisande lÀraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som nÄgot som Àr hotat i sig.

En (o)komplicerad relation? En kvalitativ studie om familjehemsf?r?ldrars upplevelser av relationen till ett placerat barns biologiska f?r?ldrar

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Attityder till modersmÄlsundervisning bland barn med utlÀndsk bakgrund

Den hÀr undersökningen handlar om attityder till modersmÄlsundervisning bland elever i Ärskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med 28 barn med utlÀndsk bakgrund som deltar i modersmÄlsundervisning. Syftet Àr att ta reda pÄ elevernas attityder till modersmÄlsundervisningen. Vad anser de att de lÀr sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmÄlslÀraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det Àr att ha ett extra Àmne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmÄlsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmÄlsundervisning som jag tar upp Àr en studie byggd pÄ intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och tvÄ undersökningar frÄn Skolverket (2002:228). Min undersökning visar pÄ starka positiva attityder till modersmÄlsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftsprÄket, för deras kulturella identitet och för modersmÄlslÀrarens roll..

??R DU NYFIKEN P? ATT STUDERA VIDARE??

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Upplevelse?av sm?rta hos patienter i?palliativt?skede : En induktiv litteratur?versikt

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Barns förmÄga att skilja pÄ verklighet och fantasi

Ibland Ă„terger barn, exempelvis i förhörssituationer, otĂ€cka berĂ€ttelser om hĂ€ndelser som de hĂ€vdar att de upplevt, fast sĂ„ inte Ă€r fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hĂ„gkomsten förĂ€ndras. Syftet med denna studie var att se om aktiveringen av en kulturell stereotyp, lĂ„tsaskompisar, skulle pĂ„verka barns rapportering om lĂ„tsaskompisar i jĂ€mförelse med de som inte fick nĂ„gon aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-Ă„ringar pĂ„ en förskola uppdelade i tvĂ„ grupper deltog i studien.

Sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund : en litteraturstudie

Till svenska sjukhus, vÄrdcentraler och Àldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. PÄ grund av detta krÀvs att en sjuksköterska har en bra förstÄelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssÀtt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras pÄ vetenskapliga artiklar och fokuserar pÄ bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehÄllsanalys.

Att förebygga snedrekrytering till högre utbildning - delutvÀrdering av ett projekt i förskolan

Syftet med undersökningen Àr att belysa förskollÀrares syn pÄ snedrekrytering och förskolans möjlighet att bidra till att förebygga sÄdan snedrekrytering. Denna undersökning Àr en delutvÀrdering av ett projekt ?att skapa framtidsdrömmar?. UtvÀrderingen tar upp hur förskollÀrare tÀnker om projektet och hur detta har pÄverkat barnen och dem sjÀlva i arbetet men ocksÄ hur förskollÀrarna kan arbeta för att pÄ lÄng sikt bidra till att förebygga snedrekrytering. Det teoretiska perspektivet i samband med social, kulturell och individuell snedrekrytering bygger pÄ Bourdieus grundtankar om kapital, habitus och fÀlt.

Hur vÀljer jag gymnasieprogram?

Det framtida gymnasievalet Àr ett första steg in i vuxenvÀrlden. Ungdomarna i vÄr studie har 25 olika gymnasieskolor att vÀlja mellan i sin nÀrmiljö. VÄrt syfte var att ta reda pÄ hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i Ärskurs nio som stÄr inför sitt första utbildningsval. VÄr studie visar pÄ ett resultat dÀr ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehÄll.

"Det finns mÄnga olika sÀtt att se pÄ saker och ting" : En kvalitativ studie kring interkulturell pedagogik

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkÀt medöppna frÄgor har syftet sÄledes varit att undersöka vilken kunskap verksamma lÀrare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkÀten pÄvisar att lÀrare har goda interkulturella förhÄllningssÀtt utifrÄn ettvÀrdegrundsperspektiv. Resultatet ÄskÄdliggör att lÀrare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lÀrarna applicerar olika förhÄllningssÀtti sin undervisning för att motverka ojÀmlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrÄn resultat och tidigare forskning Àr att trots lÀrarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mÄngfald vilka Àrbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Kulturjournalistiken idag : och hur rapporteringsfokuset Àndras pÄ dagstidningarnas kultursidor.

As our society moves into a more technical era, journalism and the reporting of culture have had to follow. But where has that left the cultural critique, and journalist/reviewers, in our local newspapers? This bachelor thesis will try to map and explain the change of the cultural presentation in the local newspapers from the day it was firstly introduced as a genre in the modern journalistic world until today ? 1840 and onwards. Whether it has turned into complete tabloid journalism or if it's methods are used to expand the knowledge about the cultural object, it shall be discovered with the help of an analysis of the cultural sections in some newspapers ? both from the last quarter of 2012 (October - December) and one date from two years prior to that.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->