I takt med att vårt samhälle blir allt mer mångkulturellt så möter vi allt större andel människor med olika kulturell bakgrund och med bristande språkkunskaper. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de kommunikationsproblem som bristande språkkunskaper och kulturella skillnader medför i mötet mellan patient och vårdpersonal. Metoden bestod av databassökningar i PubMed och Cinahl, 10 artiklar valdes och granskades. Ur dessa artiklar framkom litteraturstudiens resultat som belyser aspekter såsom tolkproblematiken, användningen av tvåspråkig vårdpersonal och anhöriga som tolk, vårdrelationen och utbildningsbehovet hos vårdpersonalen. Författarna fann att det råder en begränsad tolktillgänglighet och en osäkerhet kring tolkningens tillförlitlighet.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av subjektivt välbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivåer av positiva, negativa och balanserade känslor och hur dessa påverkar välbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA användes för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt välbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre känslonivåer, medan de Iranska i större utsträckning kunde uppleva motsatta känslotillstånd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för välbefinnande i båda grupper.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

i samhällsdebatten om våld i parförhållanden ligger fokus på våld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för män som våldsoffer för sin partner. Den största faktorn som påverkar benägenheten att anmäla brott är brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benägenhet att anmäla misshandel i parförhållande och huruvida anmälningsbenägenhet påverkas om ett barn bevittnar misshandeln. En fallbeskrivning av misshandel i ett parförhållande lästes av 80 undersökningsdeltagare, hälften från Afrika och hälften från Sverige. De fick sedan ta ställning till huruvida de skulle polisanmäla om de var offret.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor där tillfälligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlätta anpassningar vid arbete och fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade på betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. Kommunikationssvårigheter fanns både under arbete och vid fritid vilket berodde på språket i sig samt olika kommunikationsstilar.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse. Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening.

Alien plants that have intentionally been introduced to an area for cultivation in public or private gardens constitute the primary pathway of introduction for invasive alien species that spread into nature. Garden owners want species that have satisfying characteristics, these characteristics are often also linked to plant invasiveness. Thus, the horticulture industry plays an important role by making scientifically based decisions and phasing out invasive plants and replacing them with alternative species with satisfying characteristics, but low risks of becoming invasive. This thesis aimed to examine the sale of and the attitudes towards alien plants in the horticulture industry in Sweden. Alien terrestrial plants identified to have a severe risk, high risk or potentially high risk of spreading and becoming invasive according to ArtDatabankens assessment, were examined to see if they were for sale.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll..

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.