In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden?s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ?artistic freedom? concept by examining what it stands for and how it is being used.

Studien behandlar ämnet fri programvara utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Texter och tal av Richard M.Stallman, grundaren av Free Software Foundation (FSF), ligger i fokus för studien. FSF är en rörelse som har isyfte att göra och kämpa för fri programvara. Detta innebär uttryckligen en kritik mot programvara som är ofrieller proprietär. Studien visar på tre olika diskurser som är betydelsefulla för fri programvara; frihetsdiskursen,maktdiskursen och etikdiskursen.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan. .

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i två olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mångfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi valde att jämföra två förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sätt att tänka kring uppdraget avseende kulturell mångfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, där majoriteten av barnen är flerspråkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige där majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har föräldrar som också gjort det. Syftet med arbetet är att via intervjuer närma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mångfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. Våra huvudfrågeställningar är: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstår etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstår i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi utifrån det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och värderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. Vårt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som på ett eller annat sätt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån tre teorier; etik, makt och mångkulturalism.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i två ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har använts i studien. Resultaten åskådliggör att de båda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmänmänskliga behovet av en kulturell identitet..

Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.