Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig sjÀlv som musiker hÀr och nu. Det blev mÄnga byten av instrument i min musikaliska karriÀr, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig sjÀlv. Vem Àr jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? UppvÀxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stÄ  pÄ men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad Àr rÀtt och vad Àr fel? Finns det rÀtt eller fel? Hur har min identitet pÄverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkÀt för utlÀndska studenter för att ta reda pÄ om jag Àr ensam om mina upplevelser och dÀrmed fÄnga eventuella skillnader.UppvÀxt och skolgÄng pÄverkar  musikers identitet och man bÀr konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur pÄverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat nÀrmare pÄ detta.PÄverkas musikers identitet av kön? Hur lÀtt Àr det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar pÄ sÄdana frÄgor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet Àr Musiker och VÀrldsmedborgare.

Att aktivera barn nÀr de Àr som mest rastlösa Àr aldrig enkelt, speciellt nÀr de utsÀtts för oförutsÀgbar vÀntan under en vistelse pÄ en flygplats. Jag besitter ingen lösning pÄ hur man aktiverar barn, men jag tillhandahÄller, med hjÀlp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering pÄ hÄllbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse sÄ har jag under vÄren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig pÄ flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln Àven hjÀlpa till att förstÀrka barnens upplevelse.Detta Àr en redogörelse pÄ hur jag har gÄtt till vÀga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  BÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet som studerats Àr Rapports huvudsÀndning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet Àr att fÄ syn pÄ vilka förÀndringar som har skett under 20 Är, kommer barnen till tals oftare Àn tidigare och vilka Àmnen fÄr de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn fÄr större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast bÄde 1993 och 2013 Àr att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet frÄn 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/vÄld/katastrofer.

Kommunikation Àr ett sÀtt att överföra budskap mellan individer. Detta kan ske verbalt och icke-verbalt. För att kommunikationen ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande vis krÀvs ett samspel mellan samtalsparterna. I muntlig kommunikation finns det alltid faktorer som kan pÄverka överföringen negativt. Exempel pÄ sÄdana Àr olika sprÄkkunskap eller kulturell bakgrund samt höga ljudnivÄer.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhÄllning till patienters etnicitet. Patienters syn pÄ vÄrd skiljer sig Ät beroende pÄ kulturtillhörighet vilket pÄverkar mötet i vÄrden. Sjuksköterskans ansvar Àr att ge vÄrd samt behandla patienterna med respekt och vÀrdighet oavsett etnicitet. SvÄrigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter dÄ uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrÄn sjuksköterskans. SvÄrigheter i kommunikationen samt i förstÄelsen för respektive kultur kan leda till missförstÄnd.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare frÄn alla vÀrldsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. SamhÀllet har blivit pluralistiskt. I skolans vÀrdegrund stÄr det skrivet att skolan vilarpÄ en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om lÀroplanens grundlÀggande vÀrderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förÀndringar som skett i samhÀllet med avseende pÄ religion ochkulturell mÄngfald. För att undersöka detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:1. Har det skett en förÀndring över tid i förhÄllande till hur religion omnÀmns i de grundlÀggandevÀrderingarna i grundskolans lÀroplan?2.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.