Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

Examensarbetets syfte Àr att fÄ veta vad förÀldrarna till döva och hörselskadade barn i lÀnet vill vad det gÀller Hörselhabiliteringens informationsmöten för förÀldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkÀter till förÀldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings lÀn. Resultatet grundar sig pÄ 88 av 124 möjliga enkÀter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att de flesta förÀldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för förÀldrar tillsammans med andra förÀldrar. Resultatet i undersökningen visar ocksÄ att det stora flertalet av förÀldrarna som svarat pÄ enkÀten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn..

ADHD Àr en vanligt förekommande diagnos hos barn. OuppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utstrÀckning Àn andra barn. Detta innebÀr att de oftare kommer i kontakt med sjukvÄrden. Eftersom ADHD Àr ett dolt handikapp fÄr de inte alltid anpassad information och rÀtt bemötande frÄn sjukvÄrdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: FörÀldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krÀvs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

Bakgrund: I vÄrden i Sverige möts mÀnniskor frÄn olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen pÄverkar fysioterapeuten Àr en vÀrdefull komponent i att kunna erbjuda god vÄrd. Genom sjÀlvreflektion över möten med mÀnniskor frÄn andra kulturer kan fysioterapeuten lÀra om sig sjÀlv och pÄbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad sjÀlvreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförstÄelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident frÄn utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över bÄde enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet: Trots att studenterna Äkte till olika lÀnder med kulturella skillnader kom utfallet frÄn analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förstÄelse för att kulturen pÄverkar mÀnniskor att agera annorlunda Àn de var vana vid hemma.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sÄng, samverkan samt olika förhÄllningssÀtt som förekommer i arbetet med mÄngkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollÀrare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten pÄ förskolan och vid sÄngsamlingar. Syftet har Àven varit att undersöka vilken begreppsförstÄelse förskollÀrarna har kring nÄgra begrepp som förekommer i talet om mÄngkultur och hur den förstÄelsen pÄverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mÄngkulturellt land i mÄnga Är, men att den svenska skolan Ànnu inte kommit sÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration. Det har Àven framkommit att förskollÀrarna ser pÄ barnens kulturella bakgrund pÄ skilda sÀtt och att mÄngfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp/OmvÄrdnad ? Egetarbete/kursbeteckning: OM2240/SPN9.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient frÄn olika kulturer.Metod: Litteraturstudie dÀr fjorton artiklar frÄn olika lÀnder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vÄrden. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika lÀnder upplevde olika problem vid vÄrdvistelse pÄ grund av att inte tala samma sprÄk som vÄrdgivaren. SprÄkbarriÀrer bidrar till en ofullstÀndig kommunikation. AnvÀndande av tolk, bÄde professionell och icke-professionell, det vill sÀga vÀn eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvÄra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hÀlsa och sjukdom.

BakgrundI den fria leken kommunicerar smÄ barn med varandra genom olika kommunikationssÀtt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsÀtter att barn har en förstÄelse för andra barns sÀtt att kommunicera. Bland annat kommunicerar smÄ barn med hjÀlp av verbal och icke verbal kommunikation. NÀr yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina kÀnslor och tankar med hjÀlp av kroppssprÄk sÄsom beröring och imitation. SmÄ barn anvÀnder Àven ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte Àr att undersöka smÄ barns kommunikation i den fria leken pÄ förskolan.MetodI studien anvÀnds observationer i form av löpande protokoll.

Dilemmat var om begÄvade barn fÄr de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begÄvning och begÄvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begÄvning och begÄvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi anvÀnde oss av för att uppnÄ syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.