Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer från andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervården, men lite forskning finns om vårdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhälsovårdens verksamhet ingår att stödja familjer och stärka deras egenförmåga inom föräldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer frånannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhälsovården.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i två olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mångfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi valde att jämföra två förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sätt att tänka kring uppdraget avseende kulturell mångfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, där majoriteten av barnen är flerspråkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige där majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har föräldrar som också gjort det. Syftet med arbetet är att via intervjuer närma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mångfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. Våra huvudfrågeställningar är: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstår etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstår i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi utifrån det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och värderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. Vårt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som på ett eller annat sätt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån tre teorier; etik, makt och mångkulturalism.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste åren. Kommuner och skolor får ta emot barn och ungdomar från många olika kulturer och grundsärskolan är inget undantag. På grund av elevernas funktionsnedsättning krävs ofta ett mer nära samarbete med elevens hem, vilket ställer andra krav på speciallärarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsärskolans speciallärare i mötet med elever och föräldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras på 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvärldar.

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i två ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har använts i studien. Resultaten åskådliggör att de båda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmänmänskliga behovet av en kulturell identitet..

Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.

Föreliggande uppsats utgår från en egen översättning av en fransk pjäs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som händer med ordoch uttryck från en kulturspecifik miljö, när de översätts till en annan.Min tes har varit att översättning av kulturspecifika drag alltid involverar någonform av kulturell anpassning, inte minst därför att det teatrala polysystemet och konventioneri målspråkskulturen kräver det för att acceptera översättningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut gränsen mellan det främmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska överväganden avgör valet av pjäs som skall översättasliksom hur denna översättning skall värderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt åttiotal ord och uttryck från skilda områden som representerardet kulturspecifika: språk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhälle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har på ett eller annat sättvarit föremål för kulturell anpassning till målspråkskonventionerna..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården..

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet..

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju.