Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

Syftet med studien är att utifrån ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lärare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mångkulturella klasser. De två frågeställningar som uppsatsen bygger på är Vad innebär det för lärare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund än svensk? Vilka möjligheter och svårigheter ser lärare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund än svensk?Den metod som används i uppsatsen är kvalitativ metod och då en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger på att uppsatsen vill uppnå förståelse för hur lärare resonerar och tänker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund än svensk. Urvalet består av lärare aktiva inom grundskolans senare årResultatet av de intervjuade lärarna visar att de väljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund än svensk på samma sätt som med övriga elever.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning..

AbstractAtt vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor.

Syftet med vår studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utländsk bakgrund i svenska som andra språk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville även se i vilken utsträckning modersmålet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att få svar på våra frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de två kommunerna. Vår studie visar att pedagogerna i de två kommunerna stimulerar barnen i deras språkutveckling efter bästa förmåga, men de saknar utbildning inom svenska som andraspråk. Vi har vidare kunnat se att modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andra språk förekom i mycket liten grad..

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

I det här arbetet har linjär regression använts för att undersöka omolika sociala faktorer påverkar om elever får gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, arbetslöshet, disponibel inkomst, lärartäthet, andel lärare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utländsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivå, disponibel inkomst och lärartäthet. Enligtundersökningen påverkar utländsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. Utbildningsnivå och disponibel inkomst påverkarden positivt. Lärartätheten påverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lärare i svenska som andraspråk och modersmål inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och därför kan inget sägas säkert om dem utifrån den härundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras på individnivå.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet.Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur..

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste åren. Inom vården träffar vi på fler och fler som talar ett annat språk och som kommer från en annan kultur. Ett bra möte mellan vårdpersonal och patient där båda kan förstå varandra är viktigt för att få en god och säker vård. Vid kommunikationshinder är användning av tolk, och ibland även anhöriga som översätter, till stor hjälp för att överbrygga språkbarriären. Kulturella skillnader kan också vara en svårighet i mötet.

Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.Frågorna vi ställde oss var följande:Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?.

The living library started in Denmark at the festival of Roskilde in 2000. It was initiated by the youth organisation ?Stop volden? (?Stop the violence?). Since 2005 the idea of lending a human being who represents a prejudice has also become a practice in a few public libraries in Sweden. I found it interesting to analyse the living library in relation to the mission of diversity in the public library.

Denna uppsats handlar om framväxten av det moderna samhället och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhället växte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka är i sin tur påverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhället erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle. Det moderna förutsätter ett hämmande av det naturliga i människan men detta hämmande osynliggör egentligen bara det naturliga och därför är överföringen från att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svår, om inte omöjlig process.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.