Syftet med studien är att ta reda på hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med fokus på kulturell mångfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollärarna förhåller sig till begreppet kulturell mångfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med föräldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollärarna anser om den egna kompetensen beträffande kulturell mångfald i förskolan. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod både av homogena och av heterogena barngrupper utifrån den kulturella aspekten.Tydlighet i mötet både med barnen och deras föräldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmåga att se till hela individen är enligt förskollärarna det essentiella i arbetet med kulturell mångfald.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

Att vara förälder till ett barn med cancer innebär sårbarhet, det är en traumatisk situation och en påfrestande tid. De förlorar oftast kontrollen över sin livssituation. För att kunna anpassa sig och hantera situationen använder de sig av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka förhållandet mellan coping och anpassning hos föräldrar till cancerdrabbade barn och beskriva copingstrategier som var relaterade till bättre och sämre anpassning. Metodbeskrivning: Litteratursammanställning av kvantitativa empiriska studier publicerade efter år 1997.

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan. .

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gällande sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturella kontexter. Metod: Studien är en litteraturstudie genomförd på totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanställningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poängbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvårdnadshjälpmedel kan intervenera mot psykisk ohälsa hos patienter från olika kulturer Studien visar även att hur psykisk ohälsa yttrar sig påverkas av kulturell tillhörighet.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrån ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebär att olika behov och konsumtionsmönster går att urskilja. Ett sätt att studera marknaden är utifrån ett kulturellt perspektiv med utgångspunkt att kulturella variabler påverkar individers och gruppers köpbeteenden. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprätthålla goda kundrelationer med svenskar med utländsk bakgrund genom att anställa personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Under arbetets gång har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i två olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mångfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle. Vi valde att jämföra två förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sätt att tänka kring uppdraget avseende kulturell mångfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, där majoriteten av barnen är flerspråkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige där majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har föräldrar som också gjort det. Syftet med arbetet är att via intervjuer närma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mångfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhälle.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. Våra huvudfrågeställningar är: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstår etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstår i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi utifrån det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och värderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. Vårt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som på ett eller annat sätt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån tre teorier; etik, makt och mångkulturalism.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika.

Begreppet mångfald diskuteras allt oftare i samhällsdebatten och valet av uppsatsämne kändes därför naturligt. Syftet med vår undersökning var att beskriva etnisk mångfald och integration på två arbetsplatser inom bankvärlden.Undersökningen genomfördes på två banker som aktivt valt att anställa invandrare. Vi använde oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer och genomförde totalt tio stycken. Resultaten visade att bankerna befinner sig i ett startskede där det än så länge främst är i rekryteringsprocessen samt inom ramen för kundanpassning som tankar om tillvaratagande av etnisk mångfald återfinns. Det finns även en skillnad vad gäller hur de anställda med utländsk bakgrund integrerats i bankerna.