FrĂ„gestĂ€llning: Hur gĂ„r rekrytering, i organisationer med starka kulturer, till? Syfte: Syftet med studien Ă€r att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka kulturer gĂ„r till.Vilka praktiker vid anstĂ€llningsintervjun som kan hĂ€mma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien Ă€r kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien Ă€r abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer dĂ€r makt utövas och som omedvetet förstĂ€rker ojĂ€mlikheter.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och mÀn efter en hotad könsidentitet framstÀllde sig sjÀlva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrÄn en tvÀrkulturell jÀmförelse mellan mÀn och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som lÄg till grund för undersökningen var följande: (1) BÄde mÀn och kvinnor framstÀller sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvÀrkulturella skillnader betrÀffande sjÀlvstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data frÄn 242 studenter (121 kvinnor och 121 mÀn) samlades in med hjÀlp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mÀta graden av sjÀlvstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhÀllsinriktade utbildningar.

Enligt Blekinge Polismyndighets mÄngfalds- och likabehandlingsplan Àr rekrytering av fler kvinnor till chefsfunktioner ett av mÄlen för ökad jÀmstÀlldhet. En ÄtgÀrd som vidtagits för att uppnÄ mÄlsÀttningen inom myndigheten Àr Kvinnligt nÀtverk. I 10 Är har nÀtverket bedrivits men Blekinge Polismyndighet har fortfarande det lÀgsta antalet kvinnliga chefer i landet. Vilken betydelse har Kvinnligt nÀtverk pÄ individ- och organisationsnivÄ? Tidigare forskning pekar pÄ flera olika faktorer till att kvinnor inte avancerar i samma utstrÀckning som mÀn.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

För att fÄ en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnÄ medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmÄgan att förstÄ och leva sig in i andras villkor och vÀrderingar. TyvÀrr resulterar mÄnga av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat sÀrskiljande, istÀllet för ökad förstÄelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sÀtt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan man anvÀnda designprocessen för att skapa nya högtider och dÀrigenom synliggöra och utmana de sÀtt pÄ vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans Ärskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioÄrsÄldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i tvÄ skolklasser, anvÀnt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa nÄgot nytt, gemensamt skulle samhörighetskÀnslor uppstÄ istÀllet för att kulturella skillnader skulle uppmÀrksammas och pÄ sÄ sÀtt öka segregeringen.Under projektets gÄng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fÀltanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

Along with the development of technology, the cross-border trade is increasing and therefore there is a need for greater consumer protection. A good consumer protection creates a feeling of safety for the consumer and that by itself may help to increase cross-border trade. This is one of the reasons for why the EU has established regulatory framework for electronic commerce, for example the Directive2000/31/EC. The direc-tive strives to create a similar law for electronic commerce within the European Union. This paper?s main purpose is to ensure that the directive is implemented properly in Swedish law, and if there are other possible ways to achieve the objective, other than the ones that the Swedish legislator has chosen.

Under tvÄ terminer har vi medverkat i en forskningscirkel pÄ en grundskola som behandlat historieundervisning i en mÄngkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra lÀrarnas syn pÄ rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar pÄ Àr framförallt den mellan forskarna och lÀrarna, inte lÀrarna emellan. Det andra syftet Àr att se hur lÀrarna upplever att de pÄverkats av att medverka i forskningscirkeln, och dÄ med fokus pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö.

Kultur Àr ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnÀmnt i de olika lÀroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssÀtt och kulturer i engelsktalande lÀnder och kunna göra jÀmförelser med egna erfarenheter, Àven kÀnna till nÄgot om vardagslivet i nÄgot land dÀr engelska anvÀnds. Det hÀr Àr mÄl som ska uppnÄs i Ärskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstÀmmer med vad styrdokumenten sÀger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika lÀroböcker för att se vilka engelsksprÄkiga lÀnder som representeras, hur de representeras, om eleverna fÄr insikt i den mÄngkulturalitet som finns i vÀrlden och om de Àven kan göra jÀmförelser och fÄ en förstÄelse av talad engelska i olika situationer.

I detta examensarbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om elevers svÄrigheter med innehÄll i mekanik, samt vilka strategier lÀrare uppger att de anvÀnder för att lÀra ut detta innehÄll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lÀrare frÄn samma omrÄde i Sverige. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan dÀrför inte göras, dÀremot ges en inblick i vilka svÄrigheter dessa lÀrare uppfattar att elever har och vilka strategier de sÀger sig anvÀnda. Resultatet frÄn detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskÀlla för lÀrarstudenter och lÀrare. Det framkommer att lÀrare inte uppfattar att mekanik Àr svÄrt jÀmfört mot andra omrÄden i fysik.

I den senaste PISA undersökningen frÄn 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, lÀsning och naturvetenskap hos femtonÄringar runt om i landet. Sverige var det land som försÀmrat sina resultat mest av alla deltagande lÀnder inom samtliga omrÄden. Detta tyder pÄ att nÄgot mÄste göras. Vi har studerat hur man kan vÀcka intresse för Àmnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur företag kan anvÀnda normativ styrning för att styra sjÀlvgÄende medarbetare. För att uppnÄ detta syfte studeras sjÀlvgÄende medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien Àr av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer dÀr vi utgÄr frÄn ett hermeneutiskt tolkningssÀtt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in sÄ att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur normativ styrning kan anvÀndas och det har pÄvisats att det finns en del gemensamma mönster nÀr det gÀller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma vÀrderingar och normer inom varje företag, bÄde uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma vÀrderingar och normer som förekommer Àr inriktning pÄ företaget, viktiga personliga egenskaper, klÀdkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Syfte: Fallföretaget CC tillÀmpar en mÀngd strategier för att befordra enbart de bÀsta medarbetarna och hÀrmed gallra ut de som inte hÄller mÄttet. Medarbetarna Àr vÀl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och stÀller upp pÄ detta utan att ifrÄgasÀtta systemet, fastÀn de rent statistiskt löper stor risk att sjÀlva gallras ut. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget anvÀnder för att fÄ medarbetarna att stÀlla upp pÄ detta system. Metod: Fallstudie. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga mÀnniskors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sÀtt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) OmrÄdet för Kultur och samhÀlle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer VÄrterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvÀndning har pÄverkat unga mÀnniskors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förÀndring av interaktionen mellan mÀnniskor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska vÀrlden. Studien bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 Är. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.