Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.

Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar kring hedersmord. Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, sÄsom en egen stat. Syrianska organisationer har med Ären utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen sÄsom historia, sprÄk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske frÀmsta bestÄndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste Ärtiondet Àr minnen och berÀttelser om folkmordet pÄ syrianer, Seyfo, som intrÀffade i det osmanska riket i skuggan av första vÀrldskriget.

Den offentliga sektorn Àr en stor organisation med mÄnga olika förvaltningar och dÀrmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mÀngd skilda ledarskapskulturer och det Àr detta vi valde att undersöka i vÄr uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan tvÄ förvaltningar inom den offentliga sektorn dÀr vi avsÄg att undersöka hur ledarskapskulturen sÄg ut pÄ respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av Ätta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i SocialtjÀnsten.

UtgÄngspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frÄgan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsÀttningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som förÀldrar vÀrderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhÀllskulturer som kan pÄverka detta val. HuvudfrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund nÀr de vÀljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer vÀrderar förÀldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden Àr en enkÀtstudie med 26 vÀrderingsfrÄgor dÀr förÀldrar har fÄtt besvara hur de bedömt olika faktorers pÄverkansgrad nÀr de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet Àr habitus1.

This thesis aims to describe how a fashion designer should balance art and commerce in order to succeed in the fashion industry. We aim to define the Swedish term KRÄDD, and sort out how a designer or CEO in the fashion business should relate to the term, as well as the balance between cultural and economic capital. We present theories of the origins and fluctuations of fashion, as well as social studies on cultural capital, and brand building. The study is made in a qualitative manner where the empirics consist of interviews with 13 respondents that have different positions in, and experience from the fashion industry, including designers, journalists, buyers, a CEO and a PR-professional. In our conclusion, we emphasize the need for a balance between cultural and economic capital in order to succeed as a fashion designer.

Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar kring hedersmord. Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

With this study, our purpose has been to achieve profounded knowledge and understanding regarding the use of discretion among social workers specialized in social allowance issues. The Social Services Act, structured as a framework law in the Swedish context, provides the social worker with a certain degree of discretion, in order to enable accommodated decisions depending on client case specifics. This study problematizes these aspects of legal security, and our intention has been to examine which factors impact the assessments social workers carry out in statutory decisions of social allowance applications. To attain this, we narrowed down our intention into a number of distinct and delimitated research questions: (1) Which elements of the client case impact the social worker?s assessment? (2) Which external aspects influence the social worker?s assessments and decisions? (3) How do social workers decide the client?s credibility? In order to establish answers to our research questions, we have utilized a qualitative approach of research by exerting qualitative interviews in addition to a vignette study.

Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.

Bakgrund: Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning Àr det viktigt attuppmÀrksamma och möta patienten med hÀnsyn till olika aspekter, dÀribland kulturen. Detta innebÀr att höga krav stÀlls pÄ sjuksköterskans förmÄga att utöva transkulturell omvÄrdnad. En viktig aspekt för att uppnÄ god omvÄrdnad Àr en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Om hÀnsyn inte tas till patientens kulturella behov och önskningar kan detta resultera i ett vÄrdlidande för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

PopulÀrmusik som vi kÀnner den har de senaste 60 Ären starkt fokuserat pÄ mer Àn bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort dÀr inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom Ären med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken sjÀlva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte pÄ den trenden med mycket smink och explosiva scenframtrÀdanden fram till idag dÄ band som Kraftwerk och Daft Punk gÄtt i en nÄgot liknande riktning. Fortfarande Àr det den yttre framstÀllningen som Àr viktig men istÀllet för att anvÀnda sig sjÀlva fokuserar man pÄ virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framstÀllningen av sig sjÀlv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. PÄ sÄ sÀtt ges publiken utrymme att sjÀlva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.

Detta a?r en studie av den sociala kulturen och arbetssa?ttet hos ett specifikt rockband. Studien har utfo?rts med element av etnografisk forskningsmetod och ger la?saren en bild av hur det kan se ut och ka?nnas att delta i en rockturne? i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanma?nskliga interaktionen hos deltagarna i turne?n, samt fo?rfattarens egna tankar kring arbetet med att utfo?ra studien..

Vid VÀsterbottens museum finns ett antal byggnader som Àr flyttade frÄn olika delar av VÀsterbotten för att visa hur livet vid en gÄrd pÄ 1800-tals sÄg ut. Idag kallstÀlls husen under vinterhalvÄret dÄ de saknar uppvÀrmningssystem. Museet önskar installera ett vÀrmesystem i ett av husen, WallmarksgÄrden byggd Är 1736, för att möjliggöra anvÀndande av huset under den kalla delen av Äret. VÀrmesystemet skall i sÄ liten utstrÀckning som möjligt pÄverka husets kulturhistoriska vÀrden.Tre olika uppvÀrmningssystem; mobil pelletskamin, aerotemper och byggflÀktar har jÀmförts under fem olika driftförhÄllanden. De olika driftförhÄllandena beskrivs i fall A-E, tre av fallen har en konstant inomhustemperatur och tvÄ har varierande temperatur med en grundtemperatur pÄ 0 °C respektive 10 °C och vÀrms tvÄ dagar per vecka till 20 °C.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framstÀlls och artikuleras i media. Bilden av slöjan Àr starkt pÄverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den Àr nÀra förknippad med och dÀrför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen Äterges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sÀtts Àven in i en annan kontext dÀr den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande vÀsterlÀndskt samhÀlle..