Sökresultat:
2777 Uppsatser om Kultur och sprćk - Sida 50 av 186
Japanska trÀdgÄrdar, pÄ svenskt och japanskt vis : fyra studier av japanska trÀdgÄrdar i Japan och Sverige
VÀstvÀrlden och Japan har sedan Är 1869 haft en ömsesidig inverkan pÄ varandra.
De senaste Ären har den japanska kulturen kommit att influera mÄnga lÀnder i
vÀst mer Àn tidigare, dÀribland Sverige. Den japanska trÀdgÄrden Àr en av influenserna
och det syns bland annat i privata trÀdgÄrdar och i plantskolekataloger.
Denna uppsats Àr en studie av hur man i Sverige anvÀnder sig av den japanska
trÀdgÄrden. Syftet Àr att genom besök i japanska trÀdgÄrdar i Japan och Sverige ta
reda pÄ hur man har valt att gestalta den japanska trÀdgÄrden i Sverige. JÀmförelsen
utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en
förstÄelse för vad en japansk trÀdgÄrd Àr och vad den har för betydelse.
Med publiken för kulturen? : Medverkande kulturutbyte i fallet Riksteatern
Bakgrund: Globalisering och tekniska förÀndringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck prÀglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat vÀrde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fÄtt en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsÀttningar till vilka institutionerna mÄste förhÄlla sig. DÄ omvÀrldsförÀndringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna ÄtgÀrder för att sÀkra sin lÄngsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer Àr viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervÀrde, vilket ger lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsÀttningar att skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer pÄ nationell nivÄ samt en e-enkÀt med de lokala riksteaterföreningarna.TeoriomrÄden: Organisation, Internkommunikation, MervÀrde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsÀttningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervÀrde genom medverkande kulturutbyte Àr att institutionens dominerande idéer prÀglas av samstÀmmighet om att medverkande Àr organisationens gemensamma strategi, vilket Àr fallet.
Att mötas i mötet : lÀrares upplevelser av det dagliga mötet med eleverna
Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.
Digital klyfta eller transformerad demokrati? En studie av besökarna pÄ SKAF : s webbplats kommunal.se
Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.
Att vara motiverad till kompetensutveckling : en studie om FörsÀkringskassan
Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.
Kreditgivares förhÄllningssÀtt till externvÀrdering pÄ den privata marknaden
Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..
Pubertet och adolescens : i kollision med organisationskulturen pÄ högstadiet och gymnasiet?
Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.
"Att fÀrga skolan med verkligheten" : En studie i bemötandet av kulturell mÄngfald
I denna studie har författarna utifrÄn intervjuer och enkÀter försökt se samband mellan kulturell mÄngfald och undervisning. PÄverkar den kulturella mÄngfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lÀrare?Tre lÀrare pÄ tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat pÄ en del frÄgor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik Àr en metod som tar stor del i denna uppsats dÄ författarna undersöker om interkulturell pedagogik Àr en lÀmplig metod för att bemöta kulturell mÄngfald i skolan. .
"NÀr kyrkan Àr garderoben" : Om kristna normers roll i "komma ut"-processer
I den hÀr studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien Àr att söka en förstÄelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsÄr utifrÄn de normer och vÀrderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen Àr att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hÀlsa ska kunna uppnÄs för kristna hbt-personer krÀvs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan Àven tar stÀllning för att all kÀrlek i trohet och respekt Àr lika vÀrdefull ochlika rikligt vÀlsignad som den heterosexuella..
Dom Àr inte som jag - ska jag bli som dom? : Om identitetsskapande i en ny kultur
Hur pÄverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer Àr det som spelar in? I denna antologi har vi grÀvt djupare i dessa frÄgor genom att genomföra varsitt fÀltarbete. Med hjÀlp av observationer och intervjuer fick vi ta del av mÀnniskors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som vÀljer att flytta utomlands i vuxen Älder integreras i det nya samhÀllet och hur detta pÄverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig pÄ hur skönhetsidealen i ett samhÀlle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..
De bortglömda konsumenterna - En studie av den mÄngkulturella marknaden
Denna uppsats beskriver och analyserar svenska konfektionsföretags ekonomistyrning med starka egna varumÀrken genom att studera fyra fallföretag. Företagens ekonomisystem beskrivs efter deras inbyggda statiska och dynamiska karaktÀr och det framkom att alla de studerade företagen har en relativt statisk styrning med fokus pÄ budgetstyrning och mÀtbara mÄl. I uppsatsen jÀmförs företagen med varandra för att se fÄ fram en branschnorm och sedan jÀmförs de mot teorin, detta för att se hur branschen och dess struktur pÄverkar företagens ekonomistyrning och hur tydligt detta Àr..
PantlÄnekontoret. : En kartlÀggning över ekonomisk utveckling av pantlÄneverksamhet i Uppsala.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.
Förmedling och utförande av visuella stilar
Denna rapport undersöker hur en grafiker kan förstÄ, analysera och skapa nyagrafikstilar. Hur grafikstilar kan pÄverka produktionen, samt hur man kanstandardisera en grafik pipeline för att producera liknande material. En analys av ett par populÀra grafikstilar inom dataspelsgrafik utfördes för att hitta hur dessa stilar kom till och att jÀmföra likheter och fördelar emellan de olika stilarna. Ett experiment utfördes för att hitta moment att förbÀttra i en grafisk pipeline.Resultat pekar pÄ att olika grafikstilar har en pÄverkan pÄ utvecklingstid och kostnader, samt mottagande beroende pÄ kultur och mÄlgrupp. Ett extra fokus pÄ planering av grafikstil och dess pipeline i produktionen rekommenderas, för att bÄde underlÀtta för grafikerns arbete och att dra ner pÄ utvecklingskostnaderna..
Skapande av det goda företaget
Syftet med vÄr uppsats Àr att studera om företagskultur pÄverkar eller pÄverkas av etik i ett företag samt att, om det Àr sÄ, ta reda pÄ om ett företag kan skapa en etisk företagskultur och i sÄ fall hur. VÄra slutsatser Àr att etik och kultur Àr tvÄ sidor av samma mynt. Ett Äterkommande begrepp i bÄde etik och företagskultur Àr gemensamma vÀrderingar och vi anser att det goda företaget och god företagsetik kan beskrivas av de grundlÀggande vÀrderingar som rÄder i företaget. H&M:s vÀrderingar gÄr att hÀnföra till filosofins teorier om etik. Vi har ocksÄ funnit dem etiska eftersom det rÄder en sund harmoni emellan dem.