Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur tanzaniska kvinnor upplever möjligheten att skydda sig mot HIV/AIDS. Intervjuer genomfördes med 16 HIV-positiva kvinnor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Två kategorier framkom som påverkade de tanzaniska kvinnornas upplevda möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS: social utsatthet samt existentiell utsatthet. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: kvinnans underkastelse i en kultur präglad av manliga värderingar. Studien visade att kvinnans möjlighet att skydda sig mot HIV/AIDS begränsades av mannens utomäktenskapliga relationer och önskan att bilda familj samt kvinnans underordnade ställning.

Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien påvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus på det svenskaspråket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt breddasig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur.

I takt med dagens samhällsutveckling och den rådande konkurrensen i marknaden blir det allt viktigare för företag att satsa på effektivitet. Förr i tiden sa man, ?Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge?. Nu har det tankesättet förändrats, vilket innebär att i dagens läge kräver kunden kvalité. Medvetandet om vad man kan få har ökat hos både kunden och företaget.

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige.

Begreppet värdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta värdefrågor. Värde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundläggande och bestämda värdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam värdegrund får människor att känna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av både kvinnor och män förespråkas av räddningstjänsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor är inte lika bra brandmän som män" (Vikström, 2013). Syftet är att undersöka hur räddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med värdegrund i organisationen.

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie.Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar.

Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i två ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har använts i studien. Resultaten åskådliggör att de båda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmänmänskliga behovet av en kulturell identitet..

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder..

Trots att intentionerna med organisationsförändringen har många goda utgångspunkter kan den stöta på problem vid implementeringsfasen. Det har framkommit att meningsskiljaktigheter uppkommit till följd av rädsla för åsidosättande av personliga intressen och otydlig kommunikation. Även hanteringen av processen, skapandet av angelägenhetsmedvetande och tydliggörande av mål och visioner är faktorer som lett till att upplevelserna av förändringsarbetet skiljt sig åt..

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Bakgrund: Distriktssköterskor på BVC möter ibland våldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av våld i nära relationer kan vara försämrad psykosocial hälsa både hos kvinnor och barn. Att tidigt upptäcka och hjälpa en sådan kvinna och hennes barn är ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har på BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC samt ta reda på vad som saknas kunskaps- och metodmässigt i deras arbete när det gäller att hjälpa denna patientkategori.Metod: Sju distriktssköterskor på BVC intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Intervjuinnehållet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier.

Varje år kommer många invandrare från olika länder runt om i världen till Sverige med olika språk, kultur, synsätt och traditioner. Detta medför kommunikationsvårigheter i mötet med myndigheter såsom hälso- och sjukvården. Syftet med den här studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utländska föräldrar inom barnhälsovården. Arbetets metod är en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades åtta BVC distriktssköterskor vilka hade långa erfarenheter inom barnhälsovården.  Distriktssköterskorna valdes från tre vårdcentraler inom invandrartäta områden.