Sökresultat:
2777 Uppsatser om Kultur och sprćk - Sida 22 av 186
Vad sÀger oss den polska och svenska almanackan om respektive lands kultur?
I denna uppsats presenterar och diskuterar författaren tre invÀndningar som riktats mot dygdetikern Rosalind Hursthouses förslag om vad som Àr en moraliskt riktig handling. Hursthouse menar att en handling Àr moraliskt riktig om den Àr vad en dygdig agent karaktÀrsenligt skulle göra i omstÀndigheterna. Den form av invÀndningar som författaren presenterar och diskuterar i uppsatsen försöker visa pÄ att Hursthouses förslag exkluderar handlingar som vanligen anses Àr rÀtt.Författaren argumenterar för att en dygdetik lik den Neo-Aristoteliska dygdetik Hursthouse försvarar kan formuleras sÄ att den undgÄr invÀndningar som presenteras i uppsatsen. Författaren föreslÄr att vi istÀllet för att förstÄ Hursthouses förslag som om det gÀllde de faktiska handlingar som en dygdig agent gör, istÀllet bör uppmÀrksamma att en dygdig agent följer handlingsmaximer vilka hon prövat under sin moraliska utveckling till att bli dygdig. Författaren föreslÄr vidare att det Àr huruvida en handling utgÄr frÄn en maxim som karaktÀrsenligt kan ingÄ i ett dygdigt liv som Àr avgörande om den Àr moraliskt riktig eller inte..
Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄer
Titel: Det autentiska transformativa ledarskapets effekter inom revisionsbyrÄerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Vozila Uhlin & Jessica HermanssonHandledare: Jan SvanbergDatum: Juni - 2015Syfte: SjÀlva funktionen hos en revisor bygger pÄ en oberoende och objektiv granskning. DÄ det förekommit en del revisionsskandaler pÄ senare Är, finns det anledning att tro att sÄ inte alltid Àr fallet. Teorier och forskning kring etiskt ledarskap, dÀribland det autentiska transformativa ledarskapet, visar pÄ en positiv pÄverkan pÄ medarbetarna nÀr det kommer till att stÀrka dem moraliskt och frÀmja etiska beslutstagande. Etiskt ledarskap har ocksÄ indirekt visat sig influera medarbetarnas tankar genom den positiva pÄverkan ledaren har nÀr det kommer till att bygga en etisk kultur i organisationen. Den hÀr studien undersöker det autentiska transformativa ledarskapets direkta pÄverkan pÄ revisorers etiska beslut och handlingar, samt ledarskapets pÄverkan i samband med en etisk kultur.Metod: Vi har för denna studie genomfört en surveyundersökning genom att skicka ut enkÀter till 1000 godkÀnda och auktoriserade revisorer ur FARs medlemsregister.
Palatsets visioner ur barnkulturella och politiska samtidsperspektiv : En diskursanalys
Palatset skall bli ett kulturhus för barn och Àr i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen Àr att genom diskursanalys kartlÀgga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur ser Palatset pÄ begreppen barn och kultur, och hur förhÄller sig detta synsÀtt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmÀnna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material frÄn Palatset. Analysen synliggör barnet med rÀttigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.
Svensk sÀkerhetspolitik : en sammanhÀngande politik?
Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska sÀkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frÄgan om Àven nutida svensk sÀkerhetspolitik innehÄller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett anvÀndbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militÀrainsatsen i Libyen. Med utgÄngspunkt i ett antal empiriskt bevisade smÄstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och dÀrmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.
Varför Àr Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgÄngspunkt i moderniseringsteorin
Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.
Specialistsjuksköterskors möte med patienter som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa
Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.
Kulturens pÄverkan i förskollÀrarens förhÄllningssÀtt: En studie i en svensk och en thailÀndsk förskola i Thailand
Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur kulturen pÄverkar svenska och thailÀndska förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barn och till sitt uppdrag. Studien har genomförts i en svensk och i en thailÀndsk förskola i Thailand för att kunna uppmÀrksamma skillnader. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer och observationer genomförts. Resultatet av intervjuerna och observationerna har visat att kulturen pÄverkar förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarna sÄg sitt uppdrag och förhÄllningssÀtt pÄ olika sÀtt.
Muslim eller svensk? En lÀromedelsanalys
Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet.
I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur.
Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.
?Jag tror att min mÀnniskosyn Àr formad av min uppvÀxt?
Att bemöta mÀnniskor Àr en konst. Att bemöta med respekt och vÀrdighet bör ingÄ i förskollÀrarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut sÄ. Vad Àr det dÄ som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förstÄelse av bemötandets konst utifrÄn erfarna pedagogers berÀttelser om vad som format deras syn pÄ bemötande och sÀtt att bemöta andra.
Sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk friskola : En kvalitativ undersökning om hur sex- och samlevnadsundervisning utformat i en muslimsk friskola
Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och observation.Studiens syfte Àr att fÄ förstÄelse pÄ hur denna undervisning Àr utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare Àr syftet att försöka öka förstÄelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan pÄverka deras lÀrande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrÄgor utifrÄn lÀrarens perspektiv.Undersökningens resultat visar att mÀnniskokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan pÄ individen, Àr i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola sÄvÀl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat Àktenskap och omskÀrelse.
Faktorer som pÄverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient frÄn olika kulturer : Ur ett patientperspektiv
Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient frÄn olika kulturer.Metod: Litteraturstudie dÀr fjorton artiklar frÄn olika lÀnder har analyserats. I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vÄrden. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika lÀnder upplevde olika problem vid vÄrdvistelse pÄ grund av att inte tala samma sprÄk som vÄrdgivaren. SprÄkbarriÀrer bidrar till en ofullstÀndig kommunikation. AnvÀndande av tolk, bÄde professionell och icke-professionell, det vill sÀga vÀn eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvÄra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hÀlsa och sjukdom.
VÀrderingar: intern kontroll för morgondagens företag?
Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste Ären.
Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika pÄ olika sÀtt i
försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen
pÄ företagets kontrollprocesser Àr enligt mÄnga ett steg i rÀtt riktning för
ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men pÄ senare tid har
man Àven börjat prata om vÀrderingarnas roll i detta pussel.
En förutsÀttning för att den interna kontrollen ska fungera Àr att ledningen
tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna vÀxer fram. Samtidigt
finns idag behov av mer decentraliserade organisationer dÀr anstÀllda ges
förtroende att agera. Företagen mÄste hitta nya former att styra företag som
tar tillvara pÄ mÀnniskors förmÄga och pÄ samma gÄng tydliggör spelreglerna.
Delad kunskap Àr dubbel kunskap. Personlig utveckling och affÀrsutveckling ur ett mentorperspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.
En Àrbar man och en kvinna av heder - om att leva i hederstÀnkande familjer
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka varför och pÄ vilket sÀtt flickor som lever
under patriarkala och hederstÀnkande familjeförhÄllanden Àr utsatta. Vi ville ta
reda pÄ vilka sÀtt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur
pÄverkar flickors frihet. De frÄgor vi vill ha svar pÄ Àr:
- Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala
familjer?
- Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig?
- Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation?
Vissa familjer prÀglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever
Àven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De
lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system dÀr gruppen kommer före
individen.
Att föda barn och vÀnta pÄ nÀsta utbetalning Àr vÄrt frÀmsta mÄl -Somaliers uppfattning, förstÄelse och upplevelse av den svenska socialtjÀnsten
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjÀnstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjÀnstens bemötande upplevs samt vad detta fÄr för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat pÄ symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin och dÀr har vi haft fokus pÄ begreppen kultur, makt och grupp. VÄr empiriska undersökning bestÄr av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus pÄ olika frÄgeomrÄden som Äterspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förstÄelse av den svenska socialtjÀnsten. Vi har analyserat resultatet utifrÄn tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stÀmplingsteori.