Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på.

Globaliseringen ställer större och större krav när det gäller verksamhetsstyrning på stora organisationer. Det är viktigt att alla inom organisationen arbetar mot samma mål trots alla olikheter. Forskning av bl.a. Henry Mintzberg visar att ledningen endast kan påverka styrningen till ca tio procent, återstående del blir en framväxande strategi. Syftet med studien är att jämföra objekten när det gäller organisationsstruktur, ledningsstil, företagskultur, belöningssystem, affärsidé, vision, strategi samt formellt styrningsverktyg.

Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp.

Syfte: Uppsatsens syfte är att få en klar bild av hur företag kommunicerar en varumärkesidentitet till en kulturellt annorlunda marknad. Metod: Vår uppsats har en explorativ ansats baserad på kvalitativa empiriska data inhämtade med hjälp av telefonintervjuer. Företagen vars varumärken vi undersökt är Tele2, Delovoj Peterburg, RFSU, ALAX, Volvo och Svenska Institutet. Slutsatser: Vi har funnit att företag besitter stor kunskap om den aktuella kulturen. De använder sig dock i huvudsak av standardiseringsstrategier.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

I love contrasts and meetings between people. Situations where individual differences are highlighted, affected and shaped by each other.In this project I have been working with five characters: the aggressive one, the frightened one, the social one, the reserved one and the proud one. By analyzing the characters I have tried to understand how they are able to meet and agree with each other. The goal has been to create a place where this can happen, but which is also adapted for each respective character.The project is based on a field study I did in the summer of 2013, when I lived in a masai village in the northern part of Tanzania. Nescar is the name of a masai women I got to know, is means The one that you can trust.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet".

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på sitt uppdrag i förhållande till en mångkulturell miljö. Huvudfrågan bryts ner till de didaktiska frågorna vem? vad? och hur? och dessa frågeställningar används också för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa är hermeneutisk, där lärarnas berättelser tolkas utifrån min egen förståelse och utifrån denna förståelse så vidgas perspektivet genom användandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begränsar undersökningsmaterialet och tre lärare intervjuades för denna studie.

Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter ? närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.