Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt läge för utövning av en sport, är det inga tvivel om att det finns människor där för att utöva den. Problemet är snarare hur många som kommer dit. Med dessa människor kommer möjligheter för näringsidkare att tjäna pengar på människornas behov som uppstår kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstår kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten.När vi valde Varberg som fallstudie var vi bägge medvetna om att det fanns en kultur som uppstått kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda på var då om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsättningar mer än redan gjort, det vill säga de två aktörer som redan är etablerade i Varberg.

Syftet med uppsatsen är att beskriva idrottsundervisningen på en skola i Nairobi, Kenya, samt att undersöka lärarnas pedagogiska och didaktiska arbetssätt. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur resurser och det geografiska närområdet utnyttjas i undervisningen samt att reflektera kring om det finns arbetssätt som är överförbara till svensk idrottsundervisning. Frågeställningarna speglar uppsatsens syfte och söker att besvara vilken typ av pedagogik och didaktiska arbetssätt som används och hur medierande verktyg samt närområdet utnyttjas vid idrottsundervisningen. Uppsatsen är en fallstudie med etnografisk inriktning. Vidare har en kvalitativ metod med intervjuer och observationer använts som verktyg för att samla in data.Resultatet påvisar att pedagogerna på skolan oftast använder sig av en auktoritär ledarstil men som i mindre grupperingar agerar mer dialogiskt gentemot eleverna.

I den aktuella diskussionen om kultur som tillväxtfaktor och Stockholms stads arbete med att bli en internationellt framstående kulturstad har Berlin upprepade gånger använts som ett framgångsrikt exempel. Därför är det intressant att undersöka och jämföra hur de två städernas kulturpolitik har sett ut under de senaste decennierna. Vilka idéer är det som har varit tongivande inom kulturpolitiken och på vilket sätt har dessa påverkat hur kulturpolitiken i respektive stad ser ut som den gör idag?.

Bakgrund och syfteIstället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att närmare analysera pedagogers uppfattningar beträffande elevinflytandet inom ämnet idrott och hälsa samt synen på ledarskap. Frågeställningarna i arbetet är:Vilka möjligheter och svårigheter finns det gällande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hälsa?Vilken syn har lärare på ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms län som undervisar inom ämnet idrott och hälsa har med fokusintervju som redskap fått ge sin syn på ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lärare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 år. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som påverkar elevinflytande samt ledarens syn på ledarskap.ResultatDet viktigaste som lärarna lyfter fram är regler och ramar så att det finns en struktur i klassrummet.

Den här uppsatsen handlar om unga människor som på ett eller annat vis har att göra med två kulturer, det vill säga härstammar från ett land men har växt upp i Sverige och där mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra västerländsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har också varit en strävan att möjliggöra ökade kunskaper och förståelse för dessa unga mäniskor. Den fråga som jag med denna studie har avsett att svara på är vilken betydelse religiös moral har hos föräldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsåren.Levnadsberättelserna speglar deras vardagsliv där läsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata såsom känslor, syn på moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har använt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Denna uppsats problematiserar huruvida en ledares kulturella bakgrund påverkar dennes arbete. I ett allt mer internationaliserat Europa ökar samarbeten mellan människor och företag över de nationella gränserna i en ökande takt. Detta ställer krav på de ledare som skall samarbeta och samordna över nationella och kulturella gränser. Denna studie problematiserar det interkulturella ledarskapet och hur ledare ställer sig till frågor angående anpassning och samarbete. Då det framgår av Hofstede att stora skillnader finns mellan Sverige och Frankrike syftar denna studie till att undersöka hur svenska- och franska ledares nationella och kulturella bakgrunder påverkar deras arbetsroll.Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska och franska ledares interkulturella erfarenheter påverkar deras arbetsroll.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.