Denna uppsats behandlar ämnesområdet islam och demokrati. Studien är kvantitativ och innehåller 154 länder. För att närmare analysera dessa har vi använt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys är att vi inte med säkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska ländernas demokratiska tillkortakommanden. Däremot har variablerna arabisk kultur, råvaruberoende, militärutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.Utifrån detta har vi velat spåra de kausala mekanismerna i förhållandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militärutgifter och det civila samhället är tänkbara mellanliggande variabler. Dessa är specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gällande för den muslimska kulturen.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska händelser på både lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förståelsen hos elever att historiska skeenden påverkar samhället och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhälle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia på många olika pedagogiska sätt. Undersökningen präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, mätinstrumenten bestod av enkäter och observationer. Resultaten visade att eleverna nått kunskaper som i viss mån lett fram till förståelse.

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

Fritidssektorn har expanderat under 1960-talet. Forskare har konstaterat att fritid är ett mångtydigt begrepp (Lindström, 2001:46).I början av 1990- talet tvingades många kommuner till nedskärningar. Nya aktörer kom in på den kulturpolitiska arenan och hopslagning av kulturnämnder med fritdsnämnder blev en av följderna (Svensson & Lundberg, 1997). Genom att granska protokoll från en kultur- och fritidsnämnds möten år 2006 i en liten kommun, var syftet att kartlägga besluten för att ge en bild av prioriteringar och avgränsningar. Textanalys som metod och Habermas kritiska teori har stått som grund för granskningen.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra läget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kännetecknas idag av stora asfaltytor som upplåts för bilparkering och trafikstråk. All vattenkontakt i området avsätts idag för bilens ändamål - för parkering och vägar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrån sina planeringsförutsättningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbärande grundförutsättningar; * Den centrumnära lokaliseringen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka förekomsten av kultur- och språkstrategier i små och medelstora, exporterande, sydsvenska företag. Med hjälp av en en kvantitativ enkätstudie har vi studerat förekomsten av kultur- och språkstrategier. De teoretiska perspektiven inkluderar det rationella strategisynsättet, presenterat av Barney och Johnson & Scholes.,Hofstedes kulturdimensioner samt lingvistik. 104 respondenter i form av företag ur målgruppen har besvarat vår enkät. Datan har analyserats i programmet SPSS och utöver förekomsten av kultur- och språkstrategier har förekomsten av strategier analyserats i samband med diverse variabler.

Syftet med vårt examensarbete är att lyfta fram och öka förståelsen för lärares roll i skolans visuella kultur. Utifrån detta syfte ställer vi oss två forskningsfrågor: Hur berättar lärare i årskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstå skolans visuella kultur genom deras berättelser? I vårt arbete utgår vi från teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. I analysen av empirin använder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus på textens ordval och modalitet.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studienförsöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer iläroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns enöverensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras iläromedlen.

De senaste åren har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lärare menar att matematikundervisningen gynnas av att ämnets historia vävs in och inkluderas. Det heter att både elever som lärare får såväl en djupare förståelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar på att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikämnet. Lärare känner varken att de har den tid eller kunskap som krävs för att inkludera matematikhistoria på ett bra sätt.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.