Sökresultat:
2786 Uppsatser om Kultur och Näringsliv - Sida 53 av 186
Meningsfull bildundervisning : perspektiv pÄ bildkommunikation
Med denna uppsats vill jag komma till nÄgon slutsats om vad meningsfull bildundervisning Àr. Jag menar att detta bör diskuteras i förhÄllande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vÀgningar mellan olika perspektiv, men velat lÀgga eftertrycket pÄ elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv pÄ bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar dÀrmed pÄ bilden i sig. Inom visuell kultur Àgnar man sig Ät hur det visuella formar vÄr förstÄelse av oss sjÀlva och vÀrlden.
VÀgen till det perfekta Äket : En studie av en students beslutsprocess vid köp av en skidresa
SammanfattningTurismen runtom i vÀrlden omsÀtter varje Är flera miljarder kronor och denna omsÀttning förvÀntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa stÄr för en stor del av vÀrldens internationella turister och enbart frÄn Sverige reste 10 miljoner mÀnniskor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet Àr skidsemestrar. Under sÀsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att Äka till utlÀndska skidorter.
Kulturella problem vid samgÄenden och uppköp
Ăkande globalisering och minskande intrĂ€desbarriĂ€rer har förĂ€ndrat konkurrensbilden i mĂ„nga branscher. För att stĂ€rka sin konkurrenskraft vĂ€ljer dĂ€rför mĂ„nga organisationer att införskaffa konkurrensfördelar genom samgĂ„enden och uppköp. Med fördelarna med samgĂ„enden och uppköp följer tyvĂ€rr ofta kulturrelaterade problem. Jag har intervjuat anstĂ€llda pĂ„ Vattenfall Service Nord (VSN) om ett samgĂ„ende och tvĂ„ uppköp som VSN utfört för att bilda mig en uppfattning om vilka kulturrelaterade problem som förekommit. DĂ€refter analyserade jag vad som kĂ€nnetecknar de kulturrelaterade problem och vad som har gjorts och kan göras för att motverka dem.
FrÄn tanke till handling ? varför startar inte företagsekonomistudenter vid Ekonomihögskolan i Lund fler företag?
Syftet med studien Àr att kartlÀgga förstaÄrsstudenter och magisterstudenters instÀllning till att driva eget företag samt att se vad som driver eller hÀmmar deras vilja att göra detta. Vidare syftar vi till att ta reda pÄ om instÀllningen skiljer sig mellan dessa studenter och vad detta beror pÄ. Vi vill Àven jÀmföra detta med den sysselsÀttning som tidigare studenter har idag. SekundÀrdata bestÄr utav tidigare forskning, teorier och studier. Empiri Àr insamlad genom observation, intervjuer, frÄgeformulÀr och enkÀter..
I grÀnslandet mellan natur och kultur : en undersökning om myndigheternas uppdelning av natur- och kulturmiljövÄrd
Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövÄrden samt undersöka vilka framtida omrÄden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material frÄn NaturvÄrdsverket, RiksantikvarieÀmbetet och Sveriges regering med flera ska svaren pÄ natur- och kulturmiljövÄrdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnÄs.
NaturvÄrdsverket hÄller koll pÄ miljömÄlsarbetet i Sverige, samt vÀrnar om den biologiska mÄngfalden och skyddet av vÀrdefulla naturomrÄden. Riksantik-varieÀmbetet bevarar vÄra kulturarv och utvecklar kulturvÀrden i landskapet.
FrÄn tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövÄrdens nÀra samband speglats av vetenskapsmÀnnen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvÀrden inte stÄr i motsÀttning till mÀnniskans pÄverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani gÄr ett steg lÀngre genom att sÀga att naturen ska ses som en historisk produkt som prÀglas av mÀnniskan.
MÄrten SjöbÀck ansÄg ocksÄ att naturen Àr en kulturskapelse och att vi dÀr-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur frÄn mÀnniskan, ef-tersom denna natur Àr beroende av mÀnniskans bruk för att bevara sitt höga vÀrde.
Innan NaturvÄrdsverket bildades som statlig myndighet pÄ 60-talet, föreslogs att naturvÄrdsintressena skulle inordnas under RiksantikvarieÀmbetet som dÀr-med skulle fÄ en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men frÄn 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövÄrden.
Mandeism i Sverige : En antik religion söker sin identitet i ett vÀsterlÀndskt samhÀlle
FrÄn att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande nÀrvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till vÀstvÀrlden och dÀribland Sverige. NÀr allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhÀlle i Sverige pÄverkar det inte bara dem som individer utan Àven religionen mandeism. I denna uppsats har jag pÄbörjat att undersöka hur mandéer ser pÄ sin identitet och religion. Jag har tagit min utgÄngspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen Àr en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.
Syfte och mening inom svensk doktrinutveckling?
I och med MilitÀrstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gÄtt ifrÄn att vara en debutant i doktrinÀra sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit sÀkerhetspolitiskt omvÀlvande och dÀr doktrinutvecklingen globalt har accelererat under Ären som följt efter 9/11. För att fÄ djupare förstÄelse och insikt för doktrinutveckling gÄr uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrÄn ett vetenskapligt angreppssÀtt.Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att fÄ en djupare förstÄelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rÄdande doktrin har..
SME och tillÀmpning av lÀttnadsreglering
Sydkraft har genom sitt projekt Innovision gjort en lovvÀrd satsning att öka innovationsbenÀgenheten inom företaget. Arbetet har föregÄtts av gedigen planering dÀr man beaktat vÀrdet av vedertagna rÄd om hur innovationsverksamhet bör uppföras och drivas. Genom uppsatsens empiriska studier dras dock slutsatsen att den funktion Innovision har, i förhÄllande till operativ verksamhet, endast resulterar i punktinsatser och dÀrmed undgÄr att nÄ majoriteten av företagets medarbetare. Detta fÄr konsekvenser i form av stora svÄrigheter att genomsyra hela den operativa verksamheten. Innovisions funktion i företaget bör dÀrför diskuteras med syfte att finna en funktion dÀr större vÀrde för hela företaget kan genereras..
Faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande
Rekrytering innebÀr att hitta rÀtt person till rÀtt plats nÀr ny arbetskraft ska tillsÀttas. SvÄrigheten Àr att det inte existerar ett bÀsta sÀtt att utforma en rekryteringsprocess pÄ. Rekryteringsprocesser ser dÀrför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att pÄ ett kvalitativt sÀtt nÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.
Bland barn, lasersvÀrd och lejon : Hur förhÄller vi oss till och tar tillvara barns kulturella erfarenheter?
This essay, with the title: Among children, laser swords and lions. ? How do we approach and utilize the cultural experiences of children? is an approach to participate in a scientific discussion in the field of cultural experiences. This text is an attempt to show the importance of paying attention to, how children express themselves, and place their activities in social and cultural contexts. By doing so and approaching children and their activities with an intercultural point of view, I can use my new found knowledge and use it to stimulate their future learning progresses in different fields.
Forskningscirkeln och dess pÄverkan pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö
Under tvÄ terminer har vi medverkat i en forskningscirkel pÄ en grundskola som behandlat historieundervisning i en mÄngkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra lÀrarnas syn pÄ rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar pÄ Àr framförallt den mellan forskarna och lÀrarna, inte lÀrarna emellan. Det andra syftet Àr att se hur lÀrarna upplever att de pÄverkats av att medverka i forskningscirkeln, och dÄ med fokus pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö.
"Att se sprÄket som ett redskap, inte som ett hinder" : - En inblick i lÀrarnas arbete pÄ en mÄngkulturell skola
VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ hur lÀrarna pÄ en mÄngkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de sjÀlva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola för att fÄ en insyn i deras arbete. LÀrarna Àr elevernas lÀnk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhÀllet behövs ett sprÄk. Av vÄrt resultat framkom att eleverna mÄste fÄ stöd i bÄda sina sprÄk för att kunna fÄ ha kvar sin identitet och kultur.
Hur viktig Àr modersmÄlsundervisning? Vilka kunskaper och fÀrdigheter
Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka hur sociokulturella faktorer som sprÄk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lÀrande (VFL) i karriÀrgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och dÀrmed fÄr intrÀde eller ej i samhÀlle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, sÄsom det framstÀlls av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. SÀljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man sprÄket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som anvÀnds vid kunskapande. En viktig tanke Àr att sprÄket aldrig objektivt kan avspegla vÀrlden utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande Àr avhÀngig kunskap och erfarenheter hos bÄde den som yttrar och den som tolkar budskapet.
Internationellt inköp : SvÄrigheter vid inköp frÄn Kina
Den ökade globaliseringen i dagens samhĂ€lle har lett till att det svenska nĂ€ringslivet samarbetar allt mer med utlĂ€ndska partners för att ta vara pĂ„ de fördelar som uppstĂ„r i och med detta fenomen.Ett av de asiatiska lĂ€nder som haft ökade inköp frĂ„n vĂ€stvĂ€rlden Ă€r Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och mĂ„nga vĂ€sterlĂ€ndska företag startade dĂ„ fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Ăn idag Ă€r Kina en stor och vĂ€xande marknad som mĂ„nga vĂ€sterlĂ€ndska företag vill etablera sig pĂ„ för att kunna utnyttja dess lĂ„ga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp frĂ„n denna marknad utan ocksĂ„ en del svĂ„righeter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in pĂ„ den kinesiska marknaden.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka generella och logistiska svĂ„righeter som finns dĂ„ medelstora svenska industriföretag gör inköp frĂ„n Kina.Vi har i denna uppsats anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod dĂ„ vi gjort ingĂ„ende intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa Ă€r: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har anvĂ€nt oss av ett deduktivt angreppssĂ€tt dĂ€r vi har utgĂ„tt frĂ„n olika teorier som vi sedan jĂ€mfört med vĂ„r empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.I teorin har vi utgĂ„tt frĂ„n en modell som behandlar olika svĂ„righeter som kan uppstĂ„ i samband med inköp frĂ„n utlandet.
GÄr det att styra med mÄl?: En jÀmförande fallstudie mellan Göteborg och Stockholm
De flesta av Sveriges kommuner och landsting anvÀnder en form av mÄl- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mÄl- och resultatstyrning Àven politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjÀlp av styrningsprinciper som hÀmtades frÄn privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushÄllning samt sÀrskilda mÄl och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo Är sedan stÀllde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frÄgan om huruvida mÄlstyrning skulle pÄverka utrymmet för politisk styrning samt förÀndra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjÀnstemÀnnen. DÀrför den befogade frÄgan efter tjugo Är: gÄr det faktiskt att ? politiskt ? styra med mÄl? Jag valde att undersöka de tvÄ största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.