När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Syfte: Fallföretaget CC tillämpar en mängd strategier för att befordra enbart de bästa medarbetarna och härmed gallra ut de som inte håller måttet. Medarbetarna är väl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och ställer upp på detta utan att ifrågasätta systemet, fastän de rent statistiskt löper stor risk att själva gallras ut. Vårt syfte med denna uppsats är att, med hjälp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget använder för att få medarbetarna att ställa upp på detta system. Metod: Fallstudie. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Området för Kultur och samhälle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer Vårterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Syftet med denna studie var att få kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har påverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda på om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet är olika beroende på vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om hur kvinnorna förhåller sig till egna psykiska reaktionen på krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

Denna etnografiska studie unders?ker hur milj?h?nsyn integreras i undervisningen inomingenj?rsprogrammen vid Panamas tekniska universitet (UTP). Studien bygger p? f?ltarbetesom genomf?rts p? universitetscampus genom deltagande observation, semistruktureradeintervjuer med l?rare och studenter, fotografering samt analys av institutionella dokument.Resultaten visar en tydlig diskrepans mellan utbildningens teoretiska ambitioner och desspraktiska genomf?rande. ?ven om milj?relaterade fr?gor f?rekommer inom flerautbildningsprogram varierar graden av integration, och i vissa fall saknas en mersammanh?ngande strategi f?r h?llbarhetsarbete.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. På tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete på avancerad nivå, 15 högskolepoäng.

Hållbarhetsbegreppet har fått allt större betydelse. I bankvärlden, är det inte en fråga om, utan hur ett företag ska arbeta med hållbarhet. För att uppnå hållbarhet är det viktigt att förstå hur en strategi måste genomföras, ständigt utvecklas och kontrolleras, för att resultaten ska följa i enlighetmed de strategiska målen..

Hur påverkar kulturen det kliniska arbetsterapeutiska arbetet med människor från en annan kulturell bakgrund? Den/de referens-ram/ar arbetsterapeuter använder sig av kommer, åtminstone oftast, från västvärlden med de värderingar och normer som finns här. I östasiatiska kulturer finns en delvis annan ?tids- och jag-uppfattning? än i västvärlden. Om värderingar och normer inte stämmer med patienternas finns en risk att behandlingen inte blir av tillräckligt god kvalitet.Smärtpatienter är en stor patientgrupp i primärvården.

I denna uppsats har jag fått möjligheten att gå vidare och undersöka ett ämne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader även inom ett litet land som Sverige och hur dessa påverkar utvecklingen av attityder.Jag valde att undersöka segmentet tonåringar då de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumärkesindustri. Intresset låg i att utreda huruvida deras varumärkesattityder påverkades beroende på miljön de lever i. Jag valde därför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonåringar lever i och deras attityder till varumärken. Till min hjälp använde jag mig av teorier inom konsument beteende såsom kultur och dess påverkan på människor, attitydteorier och tonåringars beteende och identifikation.Jag utförde fyra fokusgrupper på två olika gymnasieskolor.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper.

Syfte: Att skapa djupare förståelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare ämnar arbete föreslå användbara lösningar till tvärkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats på hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har även legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrågor.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om kvinnor och män efter en hotad könsidentitet framställde sig själva som mer könsstereotypt kvinnligt respektive manligt. Dessutom undersöktes skillnader av könsidentitetshot utifrån en tvärkulturell jämförelse mellan män och kvinnor i Argentina och Sverige. De hypoteser som låg till grund för undersökningen var följande: (1) Både män och kvinnor framställer sig mer könsstereotypt manligt respektive kvinnligt efter att deras könsidentitet blivit hotad (2) Det finns tvärkulturella skillnader beträffande självstereotypering efter hotad könsidentitet mellan Argentina och Sverige. Data från 242 studenter (121 kvinnor och 121 män) samlades in med hjälp av dels ett paradigm för könsidentitetshot och dels av en skala som syftade till att mäta graden av självstereotypering. Deltagarna i Argentina och Sverige tillhörde samhällsinriktade utbildningar.

The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family..

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats.